Regionerna ska bli uppgiftsskyldiga – regionråd nöjd

I slutet av september avslutade Region Stockholm avtalet med en aktör inom barntandvården. Vårdgivaren avregistrerades från Försäkringskassan i slutet av december förra året efter misstankar om bedrägeri, men regionen har inte kunnat ta del av uppgifterna förrän nu. Det ska det bli ändring på, om utredningens förslag tas vidare av regeringen. Alla regioner ska anslutas till lagen om uppgiftsskyldighet. 

– Det regionerna har förmedlat till oss är att de har små möjligheter att kontrollera vårdgivarna. Det kan vara vårdgivare som har återkrav från Försäkringskassan och det är inget som regionerna får kännedom om, säger Martin Färnsten till Altinget. 

Omvänt ska regionerna kunna dela med sig av information till Försäkringskassan eller Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om de upptäcker en vårdgivare som är oseriös på ett eller annat sätt. I dag saknas det lagstödet.

–Det handlar om att regionerna ska ingå i den krets av myndigheter som kan utbyta information helt enkelt om felaktiga utbetalningar, säger Martin Färnsten. 

Miljontals kronor

Enligt utredningen handlar det om 430 miljoner kronor som betalas ut felaktigt varje år. 175 miljoner beror på avsiktlig felrapportering. 

– Det handlar då alltså om fusk, slarv, manipulerande med underlag för utbetalning och även i enstaka fall om grov ekonomisk brottslighet, säger Martin Färnsten på pressträffen när delbetänkandet lämnades över till socialminister Jakob Forssmed (KD).

Förslaget välkomnas av folkhälso- och tandvårdsregionråd Karin Fälldin.

”Jag är glad över att utredningen nu föreslår att vi i regionerna ska få ökade möjligheter att identifiera och stoppa välfärdsfusk. Särskilt eftersom det finns en konstaterad koppling mellan välfärdsbrottslighet och bristande patientsäkerhet. Vi behöver kunna säkerställa att skattepengarna inte går till kriminella och att alla patienter garanterat får tandvård av hög kvalitet”, skriver hon till Altinget.

Region Stockholm har lyft frågan med utredaren och regionen har också infört en funktion specifikt riktad mot oegentligheter och välfärdsbrott.

”För mig som ansvarigt råd i Region Stockholm var det viktigt att tydligt lyfta det behov vi såg av att Försäkringskassan får underrättelseskyldighet gentemot regionerna. Jag är därför glad över att utredningen nu gör samma bedömning och hoppas förslaget kan bli verklighet inom kort”, skriver hon.

Varför regionerna inte redan nu kan använda sig av uppgiftsskyldigheten kan inte Martin Färnsten svara på.

– Nej. Men det krävs egentligen bara den lagändringen så att man undanröjer de hinder som finns idag för det informationsutbytet. Det är ju på det här området som på många andra områden att det kan handla om personuppgifter och annat som så att säga begränsar möjligheterna att utbyta information fritt.

Krav på tillstånd

Utredningen föreslår också att tillståndsplikt för privat tandvård införs och att Ivo ska kunna hämta vissa uppgifter från belastningsregistret och från Skatteverket. Ansökningsavgiften sätts till 30 000 kronor och de privata vårdgivare som redan är igång får tre år på sig att söka tillstånd. Tillståndet blir också tvingande för att vårdgivaren ska kunna vara ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för utbetalning av tandvårdsstöd. Dessutom vill utredaren ha en årlig anslutningsavgift på 5 000 kronor. Den ska gälla både offentliga och privata tandläkare. 

Försäkringskassan föreslås också få utvidgade befogenheter för att kunna utreda att rätt person utfört vården. Statligt tandvårdsstöd ska som huvudregel inte få betalas ut om behandlaren saknar legitimation. Behandlare med legitimation är tandläkare och tandhygienister.

Delbetänkandet kommer att skickas på remiss, men enligt socialminister Jakob Forssmed är arbetet mot välfärdsbrottslighet prioriterat och regeringen vill snabba på.

–  Lagförslagen kommer att att analyseras och beredas parallellt i regeringskansliet, säger han på pressträffen. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2026.