Professor: Svenskt kött är bättre än ”antibiotikafritt”

Det blir alltmer populärt att märka kött som antibiotikafritt, men det säger inte hela sanningen om djurhållningen. Vi måste göra det enkelt för konsumenten att välja rätt, skriver Susanna Sternberg Lewerin, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Placeholder image
”Konceptet gör dock att det uppstår ett ekonomiskt incitament att avstå från behandling av sjuka djur, vilket inte bara är oetiskt utan även går emot svensk lag som säger att sjuka djur snarast ska ges nödvändig vård.” Foto: Bitzer Productions
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lyssna på artikeln

Vi vet vid det här laget hur avgörande effektiva antibiotika är för modern sjukvård, där allt från cancerbehandlingar och transplantationer till mer vardaglig behandling av bakteriella infektioner är beroende av antibiotika. Användning av antibiotika bidrar dock till att bakterierna försvarar sig, de blir resistenta. Därför är det viktigt att antibiotika bara används när det absolut behövs.

Minskad antibiotikaanvändning till såväl människor som djur bidrar till att behålla effektiviteten hos dessa viktiga mediciner. Inom EU får antibiotika bara användas för behandling av sjuka djur, efter recept från veterinär. Målet är att hålla antibiotikaanvändningen till djur så låg som möjligt.

Märkning ger högre pris

Konceptet ”antibiotikafritt kött” går ut på att köttet från obehandlade djur säljs med speciell märkning till ett högre pris. Det kött som säljs i Sverige är antibiotikafritt, eftersom karenstider tillämpas efter behandling av varje enskilt djur för att säkerställa att mjölk, kött eller ägg som hamnar hos konsumenten inte innehåller antibiotikarester.

Om konsumenterna efterfrågar livsmedel från djur som inte fått antibiotika, och är beredda att betala mer för detta, så är väl det bra? Vid ett av SLU:s seminarier under Almedalsveckan diskuterades just denna fråga. Svaret är både ja och nej.

God djurhållning viktigast

Globalt är det vanligt med förebyggande antibiotikabehandling av djur, och i delar av världen kan antibiotika köpas fritt, utan inblandning av medicinskt utbildad personal. Med detta perspektiv låter antibiotikafritt kött som ett bra alternativ och märkningen kan vägleda konsumenternas val i butiken.

Konceptet gör dock att det uppstår ett ekonomiskt incitament att avstå från behandling av sjuka djur, vilket inte bara är oetiskt utan även går emot svensk lag som säger att sjuka djur snarast ska ges nödvändig vård. Produktion av ”antibiotikafria” livsmedel måste alltså ske genom att djuren hålls friska så att de inte behöver behandlas med antibiotika. För detta behövs en god djurhållning, bra foder och förebyggande djurhälsovård, vilket kräver långsiktiga investeringar, tid och arbete av lantbrukaren.

Den ”svenska modellen” för djurhållning syftar till just detta och en svensk ursprungsmärkning kan ge bättre trygghet vad gäller god djurhållning än en enskild märkning om antibiotikaanvändning. I den utredning som regeringen nyligen tillsatt, om det svenska arbetet för ansvarsfull antibiotikaanvändning i djurhållningen, kommer även frågan om märkning av livsmedel belysas.

Det finns en risk att märkning som ”antibiotikafritt” lurar konsumenten att tro att det finns antibiotikarester i annat kött och att valet styr hur mycket antibiotikarester som hamnar på tallriken. Som förklarats ovan är alla animaliska livsmedel i svenska butiker antibiotikafria. Sverige är dessutom ett av de länder i världen som har absolut lägst antibiotikaförbrukning till livsmedelsproducerande djur.

Se till hela produktionskedjan

I Sverige och övriga Norden finns det inget ekonomiskt skäl för veterinärer att rekommendera antibiotika, eftersom veterinärer inte får tjäna pengar på förskrivning eller tillhandahållande av läkemedel. I flera andra europeiska länder kommer däremot stora delar av veterinärernas inkomst från läkemedelsförsäljning.

En svensk märkning för god djurhållning, god djurvälfärd och förebyggande av djursjukdomar, med låg antibiotikaanvändning, är ett bättre val än ”antibiotikafritt”. 

Lagstiftning är viktig och sätter ramverket, men som konsument är det viktigt att förstå hur valet man gör i livsmedelsbutiken påverkar produktionen. Detta försvåras bland annat av att märkningen ”antibiotikafritt” inte är enhetlig mellan olika länder och livsmedelsföretag. Vanligtvis sker märkningen utifrån det individuella djurets behandlingshistoria, där obehandlade djur skiljs ut som antibiotikafria men produktionen sker på gårdar som med svenska mått kan ha höga sjukdomstal och hög andel antibiotikabehandlade djur. En märkning som återspeglar väsentliga aspekter i produktionskedjan och inte egenskaper hos den enskilda produkten är bättre när det är ”god produktion” som är viktigt för konsumenten.

Svenskt det bästa valet

För att en svensk märkning ska fylla sin funktion för konsumenterna behöver livsmedel i svenska butiker märkas på ett sådant sätt att en direkt jämförelse kan göras. Enskilda märkningar såsom ”antibiotikafritt” överlåter helhetsansvaret till konsumenten, som saknar den information som behövs för att väga in alla aspekter.

Fakta

Här kan du läsa mer om SLU Future One Health.

En svensk märkning för god djurhållning, god djurvälfärd och förebyggande av djursjukdomar, med låg antibiotikaanvändning, är ett bättre val än ”antibiotikafritt”. Det finns starka argument för bred marknadsföring av mervärdet i svenska livsmedel som indirekt också kan främja en omställning i andra länder. Om man vill påverka antibiotikaförbrukningen är det i dagsläget bättre att köpa svenskt kött än att välja kött som är märkt antibiotikafritt men producerat någon annanstans i världen, vilket innebär att vi måste göra det enkelt för konsumenten att välja rätt.


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor