LSS: "Det här måste regeringen göra nu"

Nora Eklöv, generalsekreterare, Förbundet unga rörelsehindrade

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Det är absolut ett steg i rätt riktning. Man verkar inse hur akut situationen är och att man tar vår oro på allvar. Vi tror många som är beviljade personlig assistans genom Försäkringskassan, och som inte har omprövats än, kan andas ut lite extra med det här beskedet. Dock, vad hjälper det här beskedet de som redan har fått avslag? Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér säger att man får göra en nyansökan men sådana processer kan ta flera månader. Vi undrar också vad detta besked hjälper de som har eller försöker få assistans via kommunen. Det är minst lika svårt att få assistans där som via Försäkringskassan eftersom man dömer efter samma praxis.

Vilka är de viktigaste frågorna för er i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Vi tycker att det är viktigt man tar hänsyn till att bevara intentionerna i LSS, att fokus ligger på att garantera människors rättigheter, självbestämmanderätt, självständighet och frihet när man genomför förändringar i LSS, snarare än att minska kostnader. Vi vill också att man förtydligar att bedömningar ska vara lika i hela landet när kommunerna bedömer rätt till LSS. Eftersom kommuner i dag inte bedömer likvärdigt, det är väldigt stor skillnad från kommun till kommun och till och med mellan olika stadsdelar, det är inte acceptabelt.

– Vi vill också påpeka att vi saknar besked om huruvida direktiven till LSS-utredningen kommer att ändras eller ej, nu ligger det stora fokuset på utredningen att minska kostnader, vi vill att det ska handla om att garantera rättigheter. LSS är en rättighetslag.

Att tillfälligt frysa omprövningarna är nödvändigt för att fler inte ska bli drabbade av Försäkringskassans tolkning av de hårt kritiserade domarna.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Mycket bra att regeringen backar och tar till sig av den massiva kritik som den fått sen den gav direktiv åt Försäkringskassan att dra ner på kostnaderna för personlig assistans. Att tillfälligt frysa omprövningarna är nödvändigt för att fler inte ska bli drabbade av Försäkringskassans tolkning av de hårt kritiserade domarna. Däremot finns det en stor oro över vad som kommer att hända då frysningen upphör. De som redan fått assistansen nedskuren och nytillkomna med assistansbehov är heller inte hjälpta av frysningen. Den pågående LSS-utredningen presenterar dessvärre sitt förslag efter valet. Det riskerar att leda till ytterligare en utredning som inte leder till något.

Dock, vad hjälper det här beskedet de som redan har fått avslag?

Nora Eklöv, generalsekreterare, Förbundet unga rörelsehindrade

Vad är de viktigaste frågorna för er i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Nivån på ersättningen. Regeringen har inte räknat upp den i takt med löne- och kostnadsökningar. Kommunerna går back ca 1,5 miljard kronor per år på assistansen vilket ju är ett bevis på att ersättningen är för låg. Två av tio företag går i dag med förlust, det håller inte i längden.

– Ett annat problem är att Försäkringskassan inte hinner betala ut assistansersättningen som planerat. Det leder till likviditetsbrist hos många företag och vissa är på gränsen till konkurs på grund av myndighetens slarv. Det måste det bli ändring på.

Maj Karlsson, ledamot i riksdagens socialutskott, Vänsterpartiet

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Vi är mycket positiva till att regeringen lyssnat på den omfattande kritiken och att hon dragit i nödbromsen. Det här var helt nödvändigt med tanke på det oerhörda konsekvenserna domarna haft för människor. Vi ser det helt klart som en delseger. Men dessvärre hjälper detta inte dem som redan har drabbats. Det är extremt många människor som i dag blivit nekade sina rättigheter och det har regeringen inte presterat någon lösning för.

Vilka är de viktigaste frågorna för er i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Först och främst måste regeringen se över alla de domar som fallit sedan 2009. Regeringen har bara lovat att reglera lagen efter den senaste domen, den som kom i somras. Det räcker inte. Alla de människor som vi hört om har ju främst drabbats av de tidigare domarna och därför måste lagen ändras i en helhet.  Sen är den viktigaste frågan att lagen ändras så att den går tillbaka till det som var lagens och förarbetenas grundintention. Och det är bråttom, det här kan inte vänta tills efter valet.

Mikael Klein, intressepolitisk chef, Funktionsrätt Sverige

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Jättebra att regeringen äntligen infört det ”nödstopp” som vi krävt för de omprövningar som ofta inneburit drastiska nedskärningar av personlig assistans, vilket raserat tillvaron för enskilda och familjer. Tyvärr är det många som redan farit illa vid de omprövningar som gjorts fram tills nu och deras raserade tillvaro räddas inte av regeringens beslut.

Vilka är de viktigaste frågorna för er i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Rättstillämpningen av LSS har förändrats kraftigt sedan lagen infördes, bland annat till följd av ett antal domstolsbeslut som blivit prejudicerande. Flera av lagens insatser, däribland personlig assistans, fungerar inte längre som det en gång var tänkt. Lagstiftaren behöver säkerställa lagens ursprungliga intentioner, att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva självständigt och bestämma över sina egna liv.

Carina Ståhl Herrstedt, ledamot i riksdagens socialutskott, Sverigedemokraterna

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Det är ett positivt besked som förhoppningsvis kan dämpa de negativa effekterna av försäkringskassans tolkning av senaste domen.

Vilka är de viktigaste frågorna i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Det viktigaste är att säkerställa lagens ursprungliga intentioner. Vi vill dock att även tidigare domar tas med i lagförslaget, vilket inte är aviserat att man tänker göra.

Ulrika Lifvakt, handläggare vård och omsorg, Sveriges kommuner och landsting, SKL

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– SKL ser positivt på att regeringen agerar i denna fråga och att man föreslagit förändringar som förhoppningsvis kommer till stånd snarast.

– Kommunerna har fått en ökad ekonomisk belastning, och ökad arbetsbelastning, med att individer fått sin assistansersättning indragen eller nerdragen även då de har behov av stöd. Staten behöver ersätta de kommuner som fått ta över personer som tidigare haft assistansersättning från Försäkringskassan, fram till att ny lagstiftning är på plats. Likaså behöver landstingens ökade kostnader, som kan bero på långa vårdtider ersättas.

Vilka är de viktigaste frågorna i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– SKL anser att hälso- och sjukvårdslagen måste ändras så att gränssnittet mellan sjukvårdshuvudmännen blir mer flexibel, så att det utreds hur insatser till personer med enbart behov av hjälp med egenvård ska lösas på bästa sätt.

– Att staten blir huvudman för personlig assistans.

– Att LSS-utjämningen ses över i den pågående LSS-utredningen

– SKL hoppas att LSS-utredningen kommer att förtydliga lagens intentioner, då inte bara personlig assistans utan alla insatser i lagen.

Anders W Jonsson, ledamot i riksdagens socialutskott, Centerpartiet

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Vi tycker det är bra att regeringen delvis byter fot och nu lyssnar på alla som drabbats av S MP regeringens känslokalla politik riktat mot de människor som är starkt beroende av samhällets stöd.

Vilka är de viktigaste frågorna i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Det är viktigt att nu regeringen snabbt backar från sin politik om att spara på assistansersättningen och lägger lagförslag som återställer assistansreformen till där den tidigare var.

Linus Forsberg, ordförande för Riksorganisationen Unga med Synnedsättning (US)

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna
– Att regeringen väljer att frysa tvåårsomprövningarna är ett steg som innebär att situationen blir bättre men inte bra. Beslutet kommer framförallt att hjälpa de som ännu inte blivit av med sin LSS vilket är jättebra men för alla de som redan har fått sin frihet berövad, som behövt säga upp sig från sitt jobb, som behövt flytta hem till sina föräldrar igen, som behövt lägga om hela sitt liv till det sämre, är regeringens besked en klen tröst. Vi anser att regeringen stoltserar för mycket med beskedet och hävdar att det löser en stor del av problemet vilket det inte gör, det gör bara så att problemet förhoppningsvis inte växer ytterligare.

Vilka är de viktigaste frågorna för er i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Den viktigaste frågan för oss i det fortsatta arbetet med LSS är att inte bara återupprätta/rädda LSS utan också förstärka LSS. Detta innebär framförallt tre saker för oss:

– Det innebär att såväl lag som rättspraxis måste vara utformad så att alla som har behov av LSS får den beviljad för att i större utsträckning kunna leva ett liv i frihet.

– Det innebär också att stärka stödet för, och få debatten att handla om samtliga grupper som berörs av LSS-insatser. Nu har debatten handlat väldigt mycket om den personliga assistansen vilket är viktigt och bra då det är där som de senaste nedskärningarna kraftigt har slagit ner men för personer med synnedsättning har LSS successivt avvecklats sen 2009 då en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen la om praxis kring ledsagning i många av Sveriges kommuner.

– Det innebär också att LSS utvecklas på ett sätt som bättre tar tillvara på den enskilde individens behov. I Laholm och Jönköping har en bedömningsmodell av LSS (åtminstone vad gäller ledsagning) införts som går ut på att personen som är i behov av LSS själv är den som definierar hur många timmar i veckan som behövs, inte någon handläggare.

Camilla Waltersson Grönvall, ledamot i riksdagens socialutskott, Moderaterna

Hur ser du på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Vi uppfattar det som att regeringen försöker ta ansvar för assistansreformens långsiktighet och hållbarhet. Den ändrade rättspraxisen har skapat oro bland personer med funktionshinder och deras anhöriga. Vi förstår den oron. Regeringen utlovar nu snabba lagändringar, bland annat frysta tvåårsomprövningar. Vi kommer noggrant analysera alla detaljer i lagförslagen när de läggs fram för riksdagen.
 

Vad är de viktigaste frågorna i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Det viktigaste är att värna om assistansreformens långsiktighet och hållbarhet. Syftet med LSS och personlig assistans är att människor ska kunna leva självständiga liv – det värnar vi. Det är centralt med ett helhetsgrepp och att det är bra att assistansreformen även utreds grundligt i syfte att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och för att insatserna inom LSS ska bli mer ändamålsenliga.

Emma Henriksson, ordförande riksdagens socialutskott, Kristdemokraterna

Hur ser ni på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Regeringen förefaller snarare vara mån om att rädda ansiktet än att rädda de människor som drabbats av söndertrasning av LSS som regeringen med sin besparingsiver drivit fram.
Det är förvisso fullt rimligt att inte göra tvåårsomprövningar i väntan på att lagen ändras. Så länge regeringen inte faktiskt ser till att lagen ändras också avseende tidigare domar blir det bara ett sätt för dem att försöka dölja detta över valet.

Vad är de viktigaste frågorna för er i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Lagen måste ändras så att också alla de som drabbats de senaste två åren omfattas. Den pågående LSS-krisen gör regeringen inget åt. Att bara ta med den senaste domen hjälper inte alla de som redan fått ersättning indragen eller minskad och det hjälper inte alla de som även framöver kommer få avslag när de söker för första gången.

Bengt Eliasson, ledamot i riksdagens socialutskott, Liberalerna

Hur ser du på regeringens beslut att frysa tvåårsomprövningarna?
– Detta är i grunden bra och något som vi drivit mycket hårt. Men det är för smalt förslag. Frågan är vad som händer med alla de drygt 1200 personer som redan fått sin assistans indragen eller en kallelse till omprövning? Vad händer med dem som ansöker om LSS-insats med personlig assistans för första gången? Vad händer med dem som drabbas av den nuvarande hårda praxis som har använts sedan 2016?

– Det mest positiva med regeringens besked är att ministern, som tidigare tänkt skjuta upp hela frågan till efter valet, har fått insikt om att huvudargumentet att praxis har ändrats utan politisk inblandning föll när justitierådet Thomas Bull tog till orda och meddelade att det var en övertolkning av domen i Högsta förvaltningsdomstolen och att domstolen aldrig prövat frågan om väntetid och beredskap. Frågan är vad detta innebär för de tre andra domarna från 2009, 20012 och 2015 som Försäkringskassan började använda 2016 med även där ytterligt hårda tolkningar.

Vad är de viktigaste frågorna i det fortsatta lagstiftningsarbetet?
– Åsa Regnér påstår att den pågående LSS-utredningen skall föreslå en moderniserad lagstiftning med helhetssyn. Sanningen är att med de direktiv utredningen har kan det inte hända och att ett sådant uttalande enbart kan tolkas som att det tillkommit för att dölja att det skall bli försämringar. Regeringen skriver uttryckligen i direktiven att alla eventuella förbättringsförslag inom LSS skall bekostats av besparingar i assistansersättningen. Dessutom kan mer besparingar inom assistansersättningen behöva ske av "statsfinansiella skäl".

– Liberalernas krav är solklart. Regeringen måste komma med tilläggsdirektiv till LSS-utredningen. Om regeringen anser att lagen tolkas på ett orimligt sätt kan så bör den även fortsatt ta initiativ till att ändra den. LSS-utredningen skulle med nya direktiv kunna föreslå hur lagen kan förtydligas, moderniseras och komma fler till del. Allt för att komma bort från dagens snäva tolkning. Helt nya direktiv där fokus är på goda levnadsvillkor, självständighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning – inte på minskade kostnader inom den statliga assistansersättningen.