Debatt

Låt offentlig upphandling visa vägen mot en hållbar utveckling

Den offentliga upphandlingens stora köpkraft, runt 800 miljarder kronor årligen, kan bidra till en växande marknad för företag som investerar i hållbara affärsmodeller – om det ställs relevanta hållbarhetskrav. Det skriver Fairtrade Sverige, ST och Vision.

Genom att upphandlare ställer relevanta hållbarhetskrav kan en bomullsodlare i Indien ha råd att låta sin dotter gå i skolan, skriver debattörerna.
Genom att upphandlare ställer relevanta hållbarhetskrav kan en bomullsodlare i Indien ha råd att låta sin dotter gå i skolan, skriver debattörerna. Foto: Fairtrade Sverige/TT
Britta Lejon
Hewan Temesghen
Veronica Magnusson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Svenska myndigheters inköp kan ha livsavgörande betydelse för odlare och anställda i början av de leverantörskedjor som offentliga sektor är beroende av. Genom att upphandlare ställer relevanta hållbarhetskrav kan en kaffeodlare i Kenya få möjlighet att klimatanpassa jordbruket och en bomullsodlare i Indien kan ha råd att låta sin dotter gå i skolan. Ställs inga krav finns risk för att det offentliga köper in varor producerade av människor som omöjligt kan försörja sig på sina inkomster.

Skattemedel kan finansiera barnarbete

Yrkesverksamma inom offentlig upphandling på 422 kommuner, regioner och statliga myndigheter har besvarat vår enkät om hållbar upphandling. Deras svar visar att den offentliga upphandlingen fortfarande har en stor outnyttjad potential att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Exempelvis uppger nästan hälften att deras organisation bara ibland eller aldrig kartlägger hållbarhetsrisker. Det är alltså möjligt att våra skattemedel används för att köpa in varor som producerats genom tvångs- och barnarbete, eller lett till stora utsläpp av växthusgaser.

Offentlig sektor är beroende av varor producerade i länder med utbredd fattigdom. Varje dag använder 1,6 miljoner människor inom offentlig sektor datorer och mobiler. Runt 800 000 anställda inom vård och omsorg drar på sig arbetskläder och det serveras dagligen tre miljoner offentliga måltider. Bakom flera av dessa varor finns betydande hållbarhetsrisker när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd och korruption. Redan i kartläggningsfasen inför en upphandling bör dessa risker identifieras, enligt Upphandlingsmyndigheten.

Ställ relevanta krav

Den offentliga upphandlingens stora köpkraft, runt 800 miljarder kronor årligen, kan bidra till en växande marknad för företag som investerar i hållbara affärsmodeller – om det ställs relevanta hållbarhetskrav. Nordiska ministerrådet kallar i en ny analys den offentliga upphandlingen för ”The missing multiplier” för hållbar utveckling. Men enkäten visar att bara två av tio upphandlande myndigheter alltid ställer krav i relation till identifierade risker.

Det är alltså möjligt att våra skattemedel används för att köpa in varor som producerats genom tvångs- och barnarbete, eller lett till stora utsläpp av växthusgaser.

En av de största riskfaktorerna för korruption och osund konkurrens är när upphandlande myndigheter inte följer upp sina avtal, enligt en rapport från Konkurrensverket. Endast två procent av myndigheterna följer konsekvent upp att de miljömässiga och sociala krav som ställts vid upphandlingen faktiskt efterlevs. 13 procent gör det oftast och 35 procent gör det ibland. Bristande uppföljning öppnar dörren för mindre ansvarsfulla aktörer som kan konkurrera ut de som investerar i hållbara affärsmodeller.

Kraftsamla för hållbar upphandling

I Sverige är stödet för hållbar upphandling stort, oavsett partisympatier. Åtta av tio invånare (83 procent) anser att negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna ska undvikas, enligt en Kantar Sifo-undersökning från 2021.

Om åtta år ska vi ha halverat utsläppen av koldioxid för att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål. Då ska vi också ha utrotat fattigdom och hunger, enligt FN:s globala hållbarhetsmål. Och redan år 2025 ska världen vara fri från barnarbete. Men det finns nu 160 miljoner arbetande barn i världen och antalet har ökat för första gången på tjugo år.

Den offentliga upphandlingen har alla förutsättningar att påskynda omställningen till en hållbar värld. År 2030 är bara två ramavtal bort – det är dags att kraftsamla för en hållbar upphandling:

  1. Politiker och ledningsgrupper bör se till att alla upphandlare och inköpsenheter har tydliga styrdokument, tillräckliga resurser samt kontinuerlig kompetensförsörjning och kompetensutveckling för att säkerställa att hållbarhetskrav ställs och följs upp. Ett enkelt sätt att både ställa krav i upphandlingen och få kvalitet i uppföljningen är att använda sig oberoende tredjepartscertifieringar, som exempelvis Fairtrade och TCO Certified.
  2. Regeringen bör de närmaste åren ge statliga myndigheter ett tydligt uppdrag om hållbar upphandling i regleringsbreven. Bland annat bör arbetet med riskanalyser och riskhantering återrapporteras till regeringen.
  3. Riksdagen bör modernisera lagen om offentlig upphandling, så det blir tydligt att upphandlande organisationer ska ställa och följa upp hållbarhetskrav vid offentlig upphandling, åtminstone när det finns risk för negativ påverkan på klimat, miljö, mänskliga rättigheter och arbetsrätt.
  4. Regeringen och EU-parlamentariker bör ta initiativ till en bred utvärdering av EU:s institutioners och medlemsstaters arbete med offentlig upphandling för att säkerställa att EU:s stora offentliga köpkraft (runt 2000 miljarder euro) bidrar till Agenda 2030 och Parisavtalet, och att den inte påverkar mänskliga rättigheter negativt. EU-direktivet om offentlig upphandling bör moderniseras så att det framgår att upphandlande EU-institutioner och EU:s medlemsstater ska ställa och följa upp hållbarhetskrav.

Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att se till att skattemedel inte leder till fattigdom, barnarbete och klimatförändringar, utan i stället bidrar till en hållbar värld.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget