Klimatmedvetenhet och folkhälsa går hand i hand

Klimatpolitiska rådets rapport konstaterar att år 2023 var det varmaste som uppmätts på jorden. Såväl de miljömässiga, sociala som ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna blir alltmer påtagliga. Enligt rådet når inte regeringens klimatpolitiska handlingsplan vare sig upp till Sveriges etappmål eller vårt EU-åtagande till 2030.

Öka acceptansen för klimatomställningen

Tvärtom väntas utsläppen öka under mandatperioden och ansvaret för att nå mål och åtaganden till 2030 skjuts upp till nästa mandatperiod. Det är allvarligt. Svensk sjuksköterskeförening stödjer Klimatpolitiska rådets rekommendation att regeringen skyndsamt behöver fatta beslut om och genomföra en politik som minskar utsläppen i närtid så att klimatmålen kan nås.

Regeringens handlingsplan slår fast att en bred förankring hos medborgare, civilsamhälle och näringsliv är fundamentalt för att klimatomställningen ska lyckas. Det är betydelsefullt men som klimatpolitiska rådet visar saknar den klimatpolitiska handlingsplanen såväl analys som strategi för hur regeringen avser arbeta för att öka acceptansen för klimatpolitiska styrmedel.

Arbetet för goda levnadsvanor avseende kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak visar att det som är bra för hälsan är bra för klimatet och omvänt.

En effektiv klimatpolitik förutsätter, som klimatpolitiska rådet skriver, en bred samverkan där även civilsamhällets organisationer inkluderas. Sjuksköterskor, liksom alla professioner i hälso-och sjukvården, åtnjuter högt förtroende hos medborgarna. Genom att sprida kunskap om hur klimatförändringarna direkt påverkar befolkningens hälsa kan acceptansen för klimatomställning öka. Svensk sjuksköterskeförening arbetar redan i dag aktivt för att engagera såväl sjuksköterskor som befolkning för att främja hälsa och initiativ som minskar klimatpåverkan.

Goda vanor gynnar klimatet

Det enskilt största hotet mot människors hälsa är, enligt WHO, den globala uppvärmningen. Ökade temperaturer, översvämningar, torka, luftföroreningar, dricksvattenkvalitet, migration, förlust av biologisk mångfald och markförstöring innebär stora risker för befolkningens hälsa.

Allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna i Sverige är värmeböljor, fästing- och myggburna infektioner samt spridning av nya sjukdomsspridande värddjur. Nu behöver vi vidta både förebyggande och akuta åtgärder som både minskar själva klimatförändringarna och förbereder befolkningen på konsekvenserna av ett förändrat klimat. I detta arbete har sjuksköterskans liksom andra professioners kunskap i mötet med patienter och beslutsfattare stor betydelse.

Arbetet för goda levnadsvanor avseende kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak visar att det som är bra för hälsan är bra för klimatet och omvänt. Till exempel gynnar fysisk aktivitet hälsan och kan samtidigt minska fossila växthusgaser om fler personer cyklar, promenerar eller åker kollektivt. En förändrad kost med hög andel fullkorn, frukt och grönsaker och låg andel rött kött, charkprodukter, salt och socker betydelsefull både för hälsan och klimatet.

Tillsammans kan vi öka medvetenheten om klimatförändringarnas konsekvenser för hälsan.