Inför ett friskmatsbidrag, Forssmed

Vad vi äter är avgörande för vår hälsa. Var fjärde svensk riskerar idag att dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor samtidigt som konsumtionen av onyttiga livsmedel hela tiden ökar. I en av världens största sammanställningar, IHME:s ”Global Burden of Disease” framgår tydligt att våra matvanor är en dominerande orsak till sjukdomsbördan i Sverige. Bara tobak gör större skada. Sammanställningen visar att vi äter för lite av det som är hälsosamt, och för mycket av det som gör oss sjuka och överviktiga. Här krävs förändring!

Maten vi äter har upp till åtta gånger så stor påverkan på risken att drabbas av sjukdom, jämfört med fysisk aktivitet. Vi måste alltså tänka större än att träning allena gör oss friska. Sedan 1988 har svenska arbetsgivare på olika sätt kunnat främja en god hälsa genom rörelse. Men det räcker inte. Den svenska folkhälsan sviktar – och ibland kan det te sig som att man hoppas att några burpees och ett outnyttjat gymkort ska rädda den. Det kommer inte att lyckas. Om vi vill ha ett friskare samhälle behöver vi inte bara träna mer, utan också äta nyttigare. Vi vill se ett moderniserat friskvårdsbidrag som faktiskt gör skillnad. Det är dags att införa ett friskmatsbidrag.

Fem av sex äter för lite frukt och grönt

Det är dags att våra beslutsfattare lyssnar till forskningen. Samhället lägger årligen enorma summor på friskvårdsbidraget. Ett kompletterande friskmatsbidrag, som främjar sunda matvanor, kan göra stor skillnad på kort tid. Särskilt i tider av skenande matpriser är det av största vikt att vi hjälps åt för att skapa goda vanor. Vi har intervjuat 10 500 personer om deras matvanor, och vår rapport Vegocracy 2023 visar tydligt att hälsosamma matvanor är en ekonomisk fråga i Sverige i dag. Fler än hälften av svenskarna skulle äta mer hälsosamt om det kostade mindre. Detta samtidigt som färre än 1 av 6 svenskar äter rekommenderad mängd frukt och grönt. Det är alarmerande lågt, men inte förvånande.

Ett friskmatsbidrag skulle kunna innebära en välkommen hjälp för de svenskar som inte har råd att äta hälsosamt. Och en storskalig nudge för hela befolkningen. I Sverige är vi duktiga på att utforska samhällets möjligheter att främja god folkhälsa. Med initiativ som tallriksmodellen, fruktstunden, friskvårdsbidraget och skoljoggen arbetas det för att förbättra välmåendet och den svenska folkhälsan. Nu är det dags att lyfta detta ännu en nivå med ett än starkare initiativ – friskmatsbidraget.

Uppdatera friskvårdsbidraget

Ett friskmatsbidrag skulle i bästa fall kunna leda till färre sjukskrivningsdagar, lägre sjukvårdskostnader och en mer hälsosam befolkning. I sämsta fall skulle det kanske bara leda till att fler äter nyttigare, och faktiskt nyttjar bidraget.

Vi vänder oss till socialminister Jakob Forssmed, som är ytterst ansvarig för den svenska folkhälsan, med en enkel fråga: Är det inte dags att uppdatera det omoderna friskvårdsbidraget – och komplettera det med ett friskmatsbidrag? För folkhälsan!