Hjärt-kärlsjuka patienter riskerar allvarlig skada om riktlinjer inte följs

Sverige, liksom många andra länder, har en växande folkhälsoproblematik. Tre stora folksjukdomar hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdomar och diabetes – påverkar i dag miljontals svenskar. Dessa sjukdomar innebär inte bara ett lidande för de som drabbas utan utgör även en utmaning för hela vårt sjukvårdssystem. Det behövs omgående ökade insatser för att möta detta.

Låt vårdcentralerna vara navet

Hjärt-kärlsjukdomar är fortsatt en av de främsta dödsorsakerna i Sverige. Njursjukdomar, som ofta har ett smygande förlopp, är ett allvarligt tillstånd som drabbar mer än en miljon svenskar. Nedsatt njurfunktion kan leda till allvarliga komplikationer om den inte upptäcks i tid. Omkring 500 000 personer i Sverige har typ 2-diabetes som är en allvarlig sjukdom med en hög grad av samsjuklighet. Och om man passerat 65 år är det inte helt ovanligt att man har två eller flera av dessa sjukdomar samtidigt.

För att ge bästa möjliga vård till patienter med samsjuklighet krävs sammanhållna vårdkedjor. Det finns en politisk enighet om att navet i vården av dessa patienter ska utgöras av en robust och effektiv primärvård. Regeringen har i sin budget för 2024 beslutat om en fortsatt satsning på primärvården.

När vi granskar regionernas budget, ser vi samma ambition. Exempelvis Region Stockholm där vårdcentralerna stärks för att vara navet i vården. Detta ska ske genom ökad möjlighet till konsultationshjälp från specialistläkare för att snabbare kunna diagnosticera och sätta in rätt behandling samt bidra till ett tätare samarbete mellan primärvård och den områdesspecifika specialistvården. Vidare finns förslag på möjlighet till kompetensutveckling för primärvårdsläkare.

”Oroande signaler”

Dessa initiativ är lovvärda och nödvändiga men vi får samtidigt oroande signaler. Regionerna möjliggör inte för vården att fullt ut erbjuda patienter rätt behandling.

Som exempel kan nämnas att det nationella programområdet för endokrinologi, arbetsgrupp diabetes, tog fram ett nytt förslag för nationella rekommendationer om glukossänkande behandling vid typ 2-diabetes. Dessvärre så valde arbetsgruppen att slänga in brasklappen att riktlinjerna kommer att få kritik från regionerna för att vara kostnadsdrivande.

Genom att investera i primärvården, samverka med specialister samt följa evidens och riktlinjer kan vi uppnå att rätt patient får bästa möjliga vård.

Det finns stark evidens för att rekommenderad behandling kan minska död och sjuklighet hos patienter med hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdomar och diabetes. Att då redan i förväg räkna med att regionerna trots evidens förmodligen inte kommer att följa rekommendationerna förefaller anmärkningsvärt.

Investera i primärvården

I dag råder det samsyn om att patienter med diabetes, etablerad hjärt–kärlsjukdom och kronisk njursjukdom behöver adekvat behandling i enlighet med riktlinjerna. Men det varierar i vilken utsträckning regionerna rekommenderar behandlingen för patienter med hög kardiovaskulär risk, det vill säga patienter som är över 55 år och har minst två av riskfaktorerna hypertoni, höga blodfetter, obesitas, rökning eller nedsatt njurfunktion.

För denna stora patientgrupp är tillgången till bättre behandling i mycket högre utsträckning bristfällig, jämfört med dem som nyligen fått en diagnos. Vidare behöver primärvården informeras om betydelsen av att följa de nationella vårdprogram som utarbetas om kronisk njursjukdom (CKD), diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Genom att investera i primärvården, samverka med specialister samt följa evidens och riktlinjer kan vi uppnå att rätt patient får bästa möjliga vård.

Det är hög tid att nu sätta folkhälsan och rätt behandling i fokus för våra stora patientgrupper.