Debatt

Gränshinder inom Norden är som småsten i skon

Nu när Sverige är ordförande i Nordiska ministerrådet måste vi driva på för både höjda ambitioner och ett höjt tempo i gränshinderarbetet, skriver Johan Hultberg, riksdagsledamot (M) och ledamot av Nordiska rådet.

Skor utan småsten är att föredra.
Skor utan småsten är att föredra.Foto: Janerik Henriksson/TT
Johan Hultberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

De nordiska statsministrarna har antagit en utmärkt vision: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. För att förverkliga visionen krävs en rejäl tempoökning och fokus på att riva det som i dag bromsar integrationen och den fria rörligheten i Norden – gränshinder.

Altingets gratis nyhetsbrev

Skapa garanti för gränsfrihet

Därför är jag glad över att den moderatledda svenska regeringen, som vid årsskiftet tog över ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet, tydligt fokuserar på åtgärder för ökad mobilitet och integration i Norden.

För 70 år sedan, i maj 1954, undertecknades den första överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknadsregion. Krav om uppehålls- och arbetstillstånd för att bo och arbeta i ett annat nordiskt land slopades. Det har betytt fantastiskt mycket. Genom att skapa en gemensam nordisk arbetsmarknadsregion har vi förbättrat vår konkurrenskraft. Det nordiska samarbetet måste fortsätta att vara en tillväxtmotor.

Det nordiska samarbetet fungerade inte alls tillräckligt bra under coronapandemin. Konsekvenserna blev allvarliga. De nationsgränser som vi i årtionden har arbetat för att sudda ut blev plötsligt brutalt tydliga. Många undrar nu vad som händer vid nästa kris? För att stilla tveksamheten vill jag se en garanti om gränsfrihet i Norden. En garanti som förbinder de nordiska regeringarna att göra allt för att förhindra att de gränsstängningar och gränsrestriktioner vi såg under pandemin upprepas.

Hinder som skaver och stör

I gränsbygderna lever människor redan efter visionen om Norden som världens mest integrerade region. Samtidigt finns det mängder av gränshinder som försvårar liv och företagande över gränserna. Många av hindren är som småsten i skon. De skaver och stör. I regel går de att uthärda och hantera men ofta sätter de stopp. Stopp för investeringar, för expansion, för jobb och utbyten över gränserna. Alla blir förlorare.

Det nordiska samarbetet fungerade inte alls tillräckligt bra under coronapandemin. 

Därför måste Sverige nu som ordförande i Nordiska ministerrådet driva på för både höjda ambitioner och ett höjt tempo i gränshinderarbetet. Det är viktigt att inte bara riva gränshinder. Minst lika viktigt är att förebygga uppkomsten av nya. Färöarna kan tjäna som ett gott exempel.

Varje nytt lagförslag på Färöarna ska screenas utifrån befintliga gränshinder men också för att undersöka om nya hinder riskerar att uppstå på grund av det aktuella lagförslaget. Låt oss lära av Färöarna men också av pandemin.

Lär av pandemin

”Never let a good crisis go to waste” lär Winston Churchill ha sagt. Det är också huvudbudskapet i mitt bidrag i antologin Pandemin stängde gränsen. Om vi glömmer och går vidare slösar vi bort krisen. I stället måste vi ta vara på krisen genom att lära och agera. Vi måste stärka och utveckla det nordiska samarbetet inför nästa kris. Och vi måste gå från ord till handling för att göra Norden till världens mest integrerade region.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024