"Fysisk distansering riskerar minska jämlik hälsa"

Målet för folkhälsopolitiken är att minska och förebygga ojämlik hälsa i befolkningen. Flera forskare skriver i en debattartikel i Läkartidningen den 23 april 2020 att ”utan kraftfulla insatser riskerar covid-19 att öka hälsoklyftorna.” En av åtgärderna är att stärka det förebyggande arbetet med strukturella insatser för jämlik hälsa.

Generellt sämre livsvillkor

Världshälsoorganisationens Europakontor publicerade 2018 den första rapporten om hälsa hos flyktingar och andra migranter och den visar bland annat att migration är en riskfaktor för barns psykiska hälsa. Folkhälsomyndigheten rapporterade 2019 att utrikes födda, som är en heterogen grupp, har generellt sämre livsvillkor än inrikes födda när det gäller utbildningsnivå, arbetslöshet och ekonomi, vilket kan påverka hälsan negativt.

Självrapporterad psykisk ohälsa är generellt vanligare bland personer födda utomlands än bland personer födda i Sverige, men varierar mycket beroende på bland annat ålder, kön och födelseland.

Socialstyrelsens kunskapsunderlag (2015) om psykisk ohälsa hos nyanlända i Sverige uppskattar att mellan 20-30 procent lider av psykisk ohälsa, vilket kan påverka arbetsoförmåga och språkinlärning, och leda till social funktionsnedsättning, social exkludering och hinder för integration.

Nyanlända kvinnor

Sen 1980 har anhöriga – vanligen kvinnor med eller utan barn – enligt statistik från Migrationsverket varit den största gruppen som fått uppehållstillstånd. Denna grupp är i fokus i ett projekt med verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten, sen hösten 2017 i samarbete med 1.6 miljonerklubben och 2.6 miljonerklubben.

Behovsstyrda studiecirklar genomförs i syfte att informera och ge kunskap om mänskliga rättigheter, barnuppfostran, kvinnans kropp och hälsa, friskvård och svenskt rättsväsende.

Folkhälsomyndigheten rapporterade att utrikes födda har generellt sämre livsvillkor än inrikes födda när det gäller utbildningsnivå, arbetslöshet och ekonomi, vilket kan påverka hälsan negativt.

Solvig Ekblad
Ledamot i medicinska expertgruppen 1.6&2.6 miljonerklubben

Undertecknad koordinerar föreningens kontaktkvinnor på tio orter som bjuder in cirka tio nyanlända kvinnor till dessa träffar, en språkgrupp per omgång med samtalsledare (socialtjänst, rättsväsende och vård) och tolk. Det omfattar totalt tio timmar, exklusive information och för och eftermätning, uppdelade på fem träffar och lika många temaområden.

"Går att fånga upp"

Många är lågutbildade eller är utan utbildning, därför fungerar inte digital information. Kvinnorna känner stöd att i liten grupp, i dialog med professionella samtalsledare, ta upp sin oro och rädsla för framtiden.

De önskar till exempel få mer detaljer om vad barnen lär sig i skolan och av kamrater, så att barnen inte kan utnyttja sina föräldrars brist på kunskap. Okunskapen kan leda till att föräldrarna känner att de tappar föräldrarollen och oroas över anmälan till socialtjänsten. Denna stress uttrycker de inte till en början som psykisk ohälsa, depression och smärta, det kommer senare.

Vissa kommer från länder och kulturer där kvinnors frihet och rättigheter ser annorlunda ut. Det är inte alla män som har intresse av att leva enligt svenska normer i det avseendet. Detta går att fånga upp i mötena där deltagarnas ställer egna frågor till samtalsledarna.

"En ond cirkel"

Fysisk distansering på grund av covid-19 riskerar minska jämlik hälsa. Många aktiviteter pausar och skjuts på framtiden. Det finns en allmän oro bland hela befolkningen, men för de som redan har en oro inom sig riskerar stressen att förstärkas, det blir en ond cirkel.

Lika förutsättningar att delta

Information om covid-19 distribueras till olika språkgrupper på olika sätt. Det är bra men samtidigt behöver vi ha en beredskap i mottagandet för framtida kriser och se till att alla nyanlända får en obligatorisk samhälls- och hälsointroduktion.

Migrationsverket har den 21 april 2020 fått i uppdrag att utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbereda inför ett genomförande av obligatorisk samhällsintroduktion för asylsökande. Den ska innehållet grundläggande information om asylprocessen, men även information om svensk lagstiftning samt demokrati, normer och värderingar. Här ingår information om de nya reglerna som gäller för eget boende, hedersrelaterat våld och förtryck samt skydd mot diskriminering och kränkande särbehandling.

I uppdraget står även att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att kunna delta. Den information borde också vara obligatorisk för anhöriggruppen kort efter ankomst.