”Framtida hälsosamma städer – gemensamt ansvar krävs”

Britt Skogseid, nytillträdd ordförande Svenska Läkaresällskapet
Stefan Lindgren, tidigare ordförande Svenska Läkaresällskapet
Tobias Alfvén, vice ordförande Svenska Läkaresällskapet
Anna Kiessling, projektledare Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt

Hälften av världens befolkning bor i urbana områden. År 2050 förväntas andelen ha ökat till 70 procent. Urbanisering är ofta en drivkraft för utveckling och ekonomisk tillväxt. Samtidigt kan en snabb och stor inflyttning till städer bidra till ökade sociala klyftor och ohälsa. Hållbara samhällen med hälsosamma städer är en stor utmaning, men ingen utopi. Goda exempel på framgångsrika strategier finns. I FN:s Agenda 2030 finns ett särskilt mål för hållbara städer som även den svenska Agenda 2030-delegationen lyfter upp som en av Sveriges utmaningar. Kunskapen är dock fragmentiserad och det saknas ett uthålligt arbete med gemensamt ansvarstagande.

Kräver ett hållbart byggande

Befolkningens hälsa är beroende av sociala, miljömässiga och ekonomiska förhållanden i samhället. Läkare har tillsammans med flera andra professioner ansvar att arbeta med vetenskapligt grundade hälsofrämjande insatser. Bakomliggande faktorer som uppväxt, boendevillkor, utbildning och  arbetsförhållanden har troligen större betydelse för individens hälsa än inflytandet från hälso- och sjukvårdssektorn.

En modern stadsutveckling kräver ett hållbart byggande och en långsiktig planering av bostäder, offentliga platser, ny teknik och institutionell kapacitet. Vi anser att stadsplaneringen ska främja en jämlik hälsa genom att till exempel inspirera till rörelse. Varför saknas Folkhälsomyndigheten, och en stor del hälsoperspektivet, i regeringens råd för byggande av hållbara städer?

Jämlik och god hälsa är en global angelägenhet

Vi anser att stadsplaneringen ska främja en jämlik hälsa genom att till exempel inspirera till rörelse.

Beslutsfattare påverkar människors beteende. Biltullar är ett exempel. Punktskatter på tobak, alkohol och socker är andra statliga verktyg för att styra konsumtionen av en viss vara. Trots detta underutnyttjas det av beslutsfattare runt om i världen. Studier visar betydelsen och effekten av hälsoinsatser på flera nivåer. Offentliga åtgärder kräver en mindre individuell insats men har störst befolkningseffekt. Insatser för individer och grupper med hög risk, kräver större insats av individen men har mindre inverkan på befolkningen i stort. Vi måste betrakta människors hälsa på ett strukturellt, snarare än ett individuellt plan. Vi måste se god och jämlik hälsa som en global angelägenhet, inte en nationell.

Gemensamt ansvarstagande

Det är alltså insatser på flera nivåer som skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Arbetet med att uppnå en god och jämlik folkhälsa kräver ett gemensamt ansvarstagande av offentliga, privata och ideella organisationer, som verkar nationellt och internationellt på flera nivåer, i kombination med individuellt ansvar. För att nå framgång i frågan pekar Svenska Läkaresällskapet på vikten av att:

• Folkhälsomyndigheten tar plats i regeringens råd för hållbara städer och att hälsofrågorna lyfts fram tydligare i rådets arbete.
  
  
• Styrning och samarbete sker på alla nivåer: globalt, nationellt, regionalt, kommunalt och lokalt. Stadsplaneringen har en betydande roll att identifiera och tillämpa det som krävs för en hållbar stadsutveckling.
  
  
• Samlade grepp tas och att de kommer att kräva innovativa lösningar. Ett gränsöverskridande och utforskande arbetssätt är ofta är den enda möjliga vägen att lösa riktigt komplexa utmaningar. Staten, län, regioner och kommuner måste investera i åtgärder för en bättre hälsa för att minska gapet mellan grupper med den bästa respektive den sämsta hälsan.
  
  
• Lokal och global hälsa är allas ansvar, vi lever i ett globalt samhälle. Svenska myndigheters strategiska satsningar måste formas integrerat med omvärlden och skapa förutsättningar för fredliga, rättvisa, toleranta och inkluderande samhällen.

Fokusera på helheten

Arbetet för en god och jämlik hälsa bör framförallt fokusera på helheten. Den framtida hälsosamma staden kräver samordnade insatser på flera olika nivåer, nationellt och internationellt. Detta för att ge människor möjlighet till god och jämlik hälsa och att få leva och verka i rättvisa, inkluderande och toleranta samhällen.