Debatt: Högre alkoholskatt kan avlasta sjukvårdpersonal

DEBATT. Minskad alkoholkonsumtion leder till ett minskat tryck på sjukvården. Därför bör en sjukvårdsavgift på alkohol införas genom tillägg på alkoholskatten. Det skriver Johnny Mostacero, förbundsordförande för IOGT-NTO.

Johnny Mostacero
Förbundsordförande, IOGT-NTO

 

Under de senaste veckorna har vi upplevt en samhällskris värre än de flesta av oss tidigare upplevt och coronapandemin är av allt att döma långt ifrån över. Sjukvården tvingas nu ställa in all vård som inte är akut.

I detta läge behöver regeringen agera för att stärka och avlasta sjukvården på sikt, samtidigt som den fattar nödvändiga beslut för att lösa den akuta krisen. Redan i nästa budget borde regeringen därför införa en sjukvårdsavgift på alkohol genom tillägg på alkoholskatten.

Leder till minskat tryck

Frankrike har sedan 2011 en så kallad solidaritetsavgift på alkohol vars inkomster går direkt in i det franska sjukvårdssystemet. Avgiften har, sedan den infördes, dragit in miljarder euro till den franska sjukvårdsbudgeten och minskat trycket på fransk sjukvård genom att förebygga alkoholrelaterad ohälsa.

Vi vet att priset på alkohol är ett av de mest effektiva verktygen för att begränsa konsumtionen. Minskad alkoholkonsumtion leder till ett minskat tryck på akutsjukvården.

Alkoholkonsumtionen tar enorma resurser och kapacitet från vården och detta pausar inte för att vi har en pandemi. Tittar vi på kostnaden för alkoholrelaterad hälso- och sjukvård kan vi se att den uppgår till över sju miljarder kronor per år.

Mest kostnadseffektivt 

Svensk statistik visar att tre av fyra slag utdelas i fyllan och studier visar även att skadorna blir grövre när förövare eller offer har druckit alkohol. Detta ser vi inte minst på akuten under helgerna. Alkoholpolitiska insatser är det mest kostnadseffektiva sättet att minska alkoholvåldet. Ett tydligt exempel är att partnervåldet i USA minskade med 5,3 procent när alkoholskatten höjdes med en procent.

Dessa argument visar tydligt att en alkoholskattehöjning skulle ha dubbel effekt: dels minska trycket på vård och samhälle, dels tillföra nya pengar till sjukvården som kan användas att bygga upp det krislager sjukvården behöver och möjliggöra fler intensivvårdsplatser.

Vinst för samhället

Att finansiera särskilda insatser med hjälp av punktskatter i Sverige är ingen nyhet, vi har tidigare använt till exempelvis biltullar för att finansiera utbyggnaden av kollektivtrafiken.

Ekvationen är enkel – om vi låter alkoholskatten bära en större del av sina egna kostnader är det en vinst för samhället. Redan i nästa budget bör regeringen gå vidare med en sjukvårdsavgift på alkohol genom ett tillägg på alkoholskatten. Kortsiktigt kan pengarna gå till att betala de kostnader som är förenade med coronakrisen och på lång sikt bidra till att öka kriskapaciteten i sjukvårdssystemet.

Den största vinsten är trots allt att en minskad alkoholkonsumtion innebär minskat tryck på sjukvården framöver. Det är det minsta vi kan göra för alla hårt arbetande människor inom vården.

Forrige artikel PRO: Äldre måste få mer digital kunskap för att inte bli ensamma PRO: Äldre måste få mer digital kunskap för att inte bli ensamma Næste artikel KD: Vi måste hjälpa utsatta barn som far illa om skolorna stänger KD: Vi måste hjälpa utsatta barn som far illa om skolorna stänger
De är den bortglömda riskgruppen

De är den bortglömda riskgruppen

RISKGRUPP. En ny studie visar att vuxna personer med Downs syndrom har en tio gånger högre risk att avlida vid en covidinfektion. Trots detta klassas de inte som riskgrupp av Socialstyrelsen.