Debatt: Gör som Östergötland – anställ arbetsterapeuter i elevhälsan

I enlighet med skollagen ska elevhälsan verka för att varje skola utvecklas till en miljö som främjar elevens hälsa och välmående och ger goda förutsättningar att utvecklas mot utbildningens mål. Fokus ska inte vara hälso- eller sjukvård i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser. Vi anser att det behövs ett breddat perspektiv kring vad dessa hälsofrämjande insatser innefattar och vilka professioners kompetens som behövs för att åstadkomma detta.

Använd våran kompetens

Arbetsterapeuter är en av de hälsoprofessioner som i mycket högre utsträckning än i dag skulle kunna användas för att förstärka elevhälsan i denna riktning. Arbetsterapeutisk kompetens i elevhälsan kan skapa förutsättningar för tillgängliga lärmiljöer där alla elever får tillgång till det stöd de har behov av och rätt till i skolan, insatser som är avgörande för att förebygga såväl fysisk som psykisk ohälsa.

Internationellt sett, till exempel i Australien, Nya Zeeland och USA, är det självklart att skolan behöver arbetsterapeutisk kompetens. I Sverige ser vi just nu en ökning av antalet arbetsterapeuter som anställs i skolan. Ett gott exempel är Östergötland där det numera finns 15 arbetsterapeuter anställda inom skola och elevhälsa, medans det i andra delar av landet saknas helt. 

Arbetsterapeutiska insatser bidrar

Det rör på sig inom svensk elevhälsa, men det går för långsamt. Detta trots att det finns många goda exempel som visar att arbetsterapeuters kompetens i hög utsträckning kan bidra till att skapa en mer fysisk och kognitivt tillgänglig skolmiljö och därmed ett mer jämlikt lärande.

Internationellt sett, till exempel i Australien, Nya Zeeland och USA, är det självklart att skolan behöver arbetsterapeutisk kompetens.

En nyligen publicerad kunskapsöversikt över nordisk forskning kring arbetsterapi i skolan genomförd av forskare vid Linköpings universitet visar bland annat att arbetsterapeutiska insatser, såsom kommunikations- och kognitionshjälpmedel, bidrar till att barn och unga får ett bättre aktivitetsutförande och deltar i fler av skolans aktiviteter.

Finns redan lyckade projekt

De senaste åren har även flera utvecklingsprojekt genomförts och implementerats i skolor runt om i landet, där elevhälsan har förstärkts med just arbetsterapeutisk kompetens. Projekten ”Arbetsterapeuter i skolan” (ATIS), ”Teknikstöd i skolan” och ”Vägar till arbete” är tre exempel. Entydiga resultat från projekten visar att arbetsterapeutens synsätt och strukturerade arbetssätt skapar förutsättningar för elever att vara aktiva och delaktiga i skolan, att närvaron i skolan ökar samt att fler når utbildningsmålen. Elever uttrycker också att de mår bättre. Projektet ”Teknikstöd i skolan” visade även på en socioekonomisk vinst av att integrera arbetsterapeuters kompetens i elevhälsan.

Utbildningsnämnder måste satsa

Just nu sker förändringar i den politiska ledningen i många av landets kommuner. Nya utbildnings- och socialnämnder startar upp sitt arbete för den kommande mandatperioden. Vi hoppas att det arbetet i hög grad kommer innefatta satsningar på en hälsofrämjande elevhälsa som kan ge ett bättre stöd till elever som riskerar att inte nå utbildningens mål.

Att inte klara grundskolan är avgörande för utveckling och hälsa senare i livet. Att satsa på förebyggande och hälsofrämjande arbete bland barn och unga är en avgörande förutsättning för att vi ska nå en jämlik och hållbar hälsa i befolkningen.