Dags för en nationell samordnare för diabetesvården

Socialutskottet i riksdagen har påbörjat sitt viktiga arbete rörande den svenska hälso- och sjukvården samt dess organisering. Det är en minst sagt krävande uppgift med stora utmaningar både på kort och lång sikt. Detta gäller även i diabetesvården, där de över 500 000 personerna i Sverige som lever med sjukdomen ska få hjälp.

Diabetes är en allvarlig kronisk sjukdom med en omfattande egenvård, där kontinuitet och samordning är nyckelord för att undvika kostsamma komplikationer och följdsjukdomar.

Diabetes är en allvarlig kronisk sjukdom med en omfattande egenvård

3 500 av Svenska diabetesförbundets medlemmar svarade i juni i år på en enkät om diabetesvården. Vi frågade om personer med diabetes får träffa samma läkare och sjuksköterska på sina återkommande besök i vården, samt hur samordningen fungerar. Svaren visar att vi tyvärr är ganska långt från en god och nära personcentrerad vård för personer med diabetes.

Var tredje får träffa olika läkare

Bland personer med typ 1 diabetes som medverkade i undersökningen svarar 12 procent ”nej” på frågan om de får träffa samma sjuksköterska vid varje besök. Motsvarande andel bland personer med typ 2 diabetes är 22 procent. När de tillfrågas om de får träffa samma läkare vid varje besök svarar 39 procent nekande av de med typ 2 diabetes, och bland personer med typ 1 diabetes är motsvarande andel 36 procent.

Det pressade läget, där personalen i diabetesvården ofta kämpar i motvind till följd av bristande resurser, återkommer avseende samordning. Här behöver olika vårdenheter koordinera med varandra i behandlingen av personer med diabetes, som ofta har en komplex sjukdomsbild. På frågan ”Hur fungerar din diabetesvård när det gäller samordning runt sjukdomen inklusive eventuella komplikationer orsakad av denna” uppger 20 procent inom gruppen av personer med typ 1 diabetes att det fungerar ”dåligt” eller ”mycket dåligt”. I gruppen som lever med typ 2 diabetes är samma andel 26 procent.

Pandemin är en möjlig del av förklaringen till siffrorna ovan, men fritextsvaren visar vårdutmaningar som går långt tillbaka. Dessa tenderar att vara störst i primärvården där personer med typ 2 diabetes vistas, men även personer med typ 1 diabetes som vistas på specialistmottagningar vittnar om färre läkarträffar, mer frekventa personalbyten och hänvisningar till digitala möten även om fysiska undersökningar skulle behövas.

Dags för en nationell samordnare

Målet om en samordnad vård med avstamp i primärvården och i samspel med annan hälso- och sjukvård, som den pågående omställningen till god och nära vård ska främja, verkar minst sagt avlägset för många medlemmar i Svenska diabetesförbundet.

Dessa markanta strukturella utmaningar kommer inte lösas snabbt. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma nulägessituationen, inte minst därför att den stora kostnaden för diabetes orsakas av komplikationerna.

För att förbättra diabetesvården i Sverige föreslår vi bland annat:

• Att en nationell samordnare för diabetesvården utnämns och tar fram en strategi för hur vi kan få till en jämlik och bra diabetesvård i hela Sverige, där tillgänglighet, kontinuitet och samordning blir nyckelord.
• Att de nationella riktlinjerna för diabetesvården uppdateras med aktuell kunskap, så fler får tillgång till tekniska hjälpmedel efter behov, att psykosocialt stöd blir tillgängligt och att nya medicinbehandlingar beaktas.
• Att Tillgänglighetsdelegationens förslag om teamarbete i primärvården och fast vårdkontakt förverkligas, så samordning av patientens olika vårdbehov tillgodoses på individens premisser.