Astma- och allergiförbundet: Det behövs en nollvision mot smutsig luft

Att andas är en livsnödvändighet. Men runt 800 000 svenskar med astma lever dagligen med risken för akut andnöd och varje år beräknas 7 600 personer dö i förtid i Sverige till följd av smutsig luft. Nu är det hög tid att Sverige höjer ambitionerna för ren luft och minskar luftföroreningar i barns uppväxtmiljöer.

Luftföroreningar gör barn sjuka

För många går internationella dagen för ren luft obemärkt förbi. Men för personer med astma eller andra lungsjukdomar kan uppmärksammandet av frisk luft vara avgörande för hälsan.

Trots att svensk luft är bland de bästa i Europa orsakar luftföroreningar allvarliga konsekvenser för hälsa och liv. Fortfarande lever bilden kvar att vi har ren luft i Sverige. Men 600 unga i varje årskull växer upp med nedsatt lungfunktion.

Små barn är särskilt känsliga för smutsig luft. Luftföroreningar orsakar astma hos barn och bidrar till astmasjukdom senare i livet. Dessutom orsakar föroreningarna årligen över 1 000 akuta astmarelaterande besök på sjukhus eftersom personer med astma och allergi är extra känsliga för luftföroreningar.

Vägtrafiken har visat sig vara den största lokala källan till luftföroreningar, särskilt i tätbebyggda områden. Trafiken släpper ut både avgaser och slitagepartiklar från fordon och vägbanor. Halterna har minskat under lång tid, men trenden har avstannat.

Kommuner saknar vägledning

Allt fler människor bor i städer där halterna ofta är högre och luftkvalitetsnormer för partiklar överskrids särskilt ofta i storstadsregionerna. Det är alarmerande när det gäller barns hälsa. Ansvaret för att klara luftkvalitetskraven ligger på kommunerna men de behöver stöd för att uppnå kraven.

Trots att svensk luft är bland de bästa i Europa orsakar luftföroreningar allvarliga konsekvenser för hälsa och liv. 

Vi vet att andelen barn som bor i städer har ökat de senaste tio åren, en trend som förväntas fortsätta. Förtätning av städerna ökar risken att utsättas för luftföroreningar. Stadsplaneringen ska bidra till hälsosamma miljöer för barn. Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att redovisa hur miljökvalitetsnormerna efterlevs. Samtidigt saknas vägledning för hur kommuner kan följa reglerna.

Skärp miljömålen

Luftens kvalitet regleras i dag genom en mängd rekommendationer men också via EU-lagstiftning. Så sent som i juni röstade Europaparlamentet för en ny klimatlag med hårdare krav på minskade utsläpp av fossila bränslen vilket skulle bidra till bättre luftkvalitet och hälsa. Men svenska åtaganden saknas.

I luftkvalitetsförordningen från EU regleras gränsvärden. Men hänsyn till barn och personer med astma beaktas inte. När Världshälsoorganisationen (WHO) i höst publicerar nya riktlinjer för luftkvalitet baserade på ny forskning om hälsorisker behöver EU uppdatera luftkvalitetsdirektivet utifrån de nya riktlinjerna. Även Sveriges miljömål om frisk luft behöver skärpas.

Att mäta är att veta. Tillförlitliga och relevanta data om luftkvalitet är nödvändiga för att följa förekomsten av luftföroreningar. I dag brister flera kommuner i att rapportera viktiga luftdata om luftkvalitet till staten. Det försvårar samordning, efterlevnad av nationella mål och forskning. Dessutom är det viktigt för medborgare att få kunskap om var och när höga halter förekommer för att planera eventuellt framtida boende.

Öka de politiska ambitionerna

I dag lanserar Astma- och allergiförbundet ett luftprogram för att driva på för ren luft.

Vi vill:

• att regeringen höjer ambitionsnivån för luftkvalitet genom att uppdatera luftkvalitetsförordningen och skärpa miljömålet frisk luft utifrån ny kunskap om hälsorisker.
• att riksdagen skärper lagstiftningen för mätningar av luftkvaliteten vid förskolor och skolor.
• att regeringen utformar stöd för en stadsplanering med barns hälsa i fokus.

Barn och vuxna blir kroniskt sjuka av luften vi andas dagligen när politiken är saktfärdig och dåligt samordnad. Öka de politiska ambitionerna och se till att nästa generation inte blir sjuka av luften de andas.