Waltersson Grönvall: Regeringen måste förbereda för betyg i årskurs 4

Camilla Waltersson Grönvall, som är Moderaternas utbildningspolitiska talesperson, anser att diskussionen om betyg har ryckts ur sitt sammanhang. 

– Det är en del i ett samlat reformpaket. Sverige är ett av de länder som sätter betyg allra senast. Bristande kunskapsuppföljning är ett område där den svenska skolan utvecklats negativt jämfört med andra länder enligt internationella mätningar som Pisa, säger Camilla Waltersson Grönvall i en intervju med Altinget.

Hon är irriterade över att regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) inte går vidare med betygsreformen.

– Fridolin har sagt att han inte tänker förbereda för betygen.

Vi vill inte höja skatten på arbete till förmån för lärarlönerna

Camilla Waltersson Grönvall
Utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna

I budgeten har Alliansen öronmärkt 10 miljoner kronor just för att lärarkåren och myndigheter ska kunna förbereda ett införande av betyg i årskurs 4.

Kritiken mot förslaget är utbrett bland lärarfack och forskare, har inte de rätt?

– Man var negativ till betyg i årskurs 6 också. Men viktigare är att många av de länderna med tidiga betyg ligger bättre till i kunskapsresultaten.

Vill att förskoleklass blir ettan

Camilla Waltersson Grönvall är negativt inställd till de tilläggsdirektiv som grundskoleutredningen nyligen fått om tioårig grundskola. Den förra regeringen beslutade att utreda hur en tioårig grundskola kan genomföras genom skolstart vid sex års ålder. Men till det spåret har regeringen beslutat att även utreda en bibehållen förskoleklass, så som den är i dag, men att den blir obligatorisk.

– Det är Fridolins förslag. Vi vill att förskoleklassen blir årskurs 1, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Den tanken stöds av Sverigedemokraterna och Alliansen har sagt att man kommer att driva den frågan i riksdagen, där det i så fall skulle finnas en majoritet för förslaget.  

Vill inte höja skatt till förmån för lärarlöner

Lärarlöner är ytterligare en skiljelinje mellan blocken i skolpolitiken. Regeringen vill ha generella lönelyft för kåren medan Alliansen öronmärker pengar för förstalärare, alltså högre lön för lärarna som kommit längre i karriären.

– För 2015 är det ingen skillnad, säger Waltersson Grönvall och syftar på att i den budget som nu ligger, alltså alliansens budget, så finns det visserligen inga pengar för generella lönepåslag. Men det gör det inte i regeringens budget heller, eftersom regeringen tänker sig att de pengarna kommer först till 2016.

Men kan ni tänka er att närma er regeringens förslag till 2016?

– Vi vill inte höja skatten på arbete till förmån för lärarlönerna, säger hon och resonerar om att alliansens ekonomiska politik ger utrymme för större framtida lönelyft för lärare.

Camilla Waltersson Grönvall upprepar Alliansens krav för breda uppgörelser om skolan.

– Vi förväntar oss att regeringen gör som riksdagen har beslutat.

Hon pekar att det kommer dubbla budskap från regeringen om detta. Ett exempel är just betygsfrågan.

Vill ha garanti om friskolan

Ett annat krav som Alliansen har för uppgörelser är att friskolereformen ligger fast. Alliansen anser att den är bruten, vilket inte regeringen anser.

– Att kommuner ska få veto över friskoleetableringar måste dras tillbaka, säger hon och poängterar att man håller överenskommelser som man tidigare har gjort.

Alliansen är splittrade i vissa skolfrågor. Det gäller exempelvis det kommunala huvudmannaskapet. Folkpartiet är för ett förstatligande av huvudmannaskapet medan de andra är partierna vill behålla det kommunala ansvaret. Men nu ska Moderaterna pröva om det finns anledning att ändra hållning i frågan, se separat artikel.

Digital klyfta

Camilla Waltersson Grönvall har två hjärtefrågor som hon hoppas kunna få gehör för hos övriga allianspartier.

– Jag vill ha en modern digitaliserad skola, säger hon men anser att det är stor skillnad i den digitala utvecklingen mellan skolor.  Många har kommit långt medan andra står och stampar.

– Vi har fått en digital klyfta. Det drabbar ofta elever som har det allra svårast. Hon pekar på de tekniska medel och IT-lösningar som finns för barn med olika inlärningsproblem, exempelvis dyslexi eller motoriska svårigheter.

Den andra är förskolan.

– Jag vill förbättra och utveckla en redan bra förskola säger hon.

Hon pekar åter på barn med behov av särskilt stöd och att förtjänsterna för samhället och individen är stora om problemen kan avhjälpas tidigt.