Debatt

”Vem är Försäkringskassan till för och vad är myndighetens uppdrag?”

DEBATT. Försäkringskassan måste genomföra samma hårda förändringsarbete som Skatteverket gjort. En genomlysning av hur myndigheten hanterar sjukpenningen räcker inte, det krävs mer. Viktigast är att den interna kulturen ses över, skriver Åsa Strahlemo.

"Vad är Försäkringskassan uppdrag? Är det i första hand att hjälpa eller att misstänkliggöra individen och dennes behov av stöd?"
"Vad är Försäkringskassan uppdrag? Är det i första hand att hjälpa eller att misstänkliggöra individen och dennes behov av stöd?" Foto: Försäkringskassan
Åsa Strahlemo
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I dag sänder SVT Uppdrag granskning ett program om Försäkringskassan. DHR har länge sett fram emot en sådan granskning, eftersom många människor i dag saknar förtroende för Försäkringskassan. Det är inte bara något som vi på DHR upplever, utan det är något som ett otal personer vittnat om. Även Kantar Sifos Anseendeindex för myndigheter 2020 slår fast att allmänhetens förtroende för Försäkringskassan är mycket lågt.

Vem är myndigheten till för?

Vi vet att många människor känner allt större rädsla och motvilja mot att ha kontakt med myndigheten. Om du upplever att du redan från start är i ett ointagligt underläge gentemot myndigheten kan det i värsta fall leda till att du inte ens söker det stöd du egentligen har rätt till.

Som individ tvingas du ofta blotta dig själv och lämna ut personliga detaljer om ditt liv för att kunna möta Försäkringskassans frågor och krav. Det gäller till exempel om du söker sjukpenning, sjukersättning eller personlig assistans. Att då ständigt bli ifrågasatt och misstrodd spär på känslan av att vara en tärande del av samhällskroppen, någon som mest är till besvär i stället för att ses som en människa med rättigheter.

Vi frågar oss vem Försäkringskassan egentligen är till för och vad myndighetens uppdrag är. Är det i första hand att hjälpa eller att misstänkliggöra individen och dennes behov av stöd?

Högt förtroende krävs

Om den myndighet som hanterar stora delar av socialförsäkringen upplevs som en kontrollinstitution snarare än en instans för stöd och hjälp, riskeras förtroendet för hela välfärdssystemet. Vi behöver ett högt förtroende för våra myndigheter för att upprätthålla samhällskontraktet, för att människor ska vilja betala skatt och för att vi ska kunna vara stolta och engagerade medborgare.

"Går att vända ond spiral"

DHR ställer sig försiktigt positivt till att Försäkringskassan ska göra en egen genomlysning av sin hantering av sjukpenningen. Anledningen till översynen är att avslagen har ökat utan föregående ändring i lagstiftning eller folkhälsa. Men en ökande andel avslag finns också när det gäller exempelvis assistansersättning, bilstöd, sjuk- och aktivitetsersättning, merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag. Det finns inga andra rimliga förklaringar till detta än Försäkringskassans syn på sitt uppdrag och myndighetens inställning till de försäkrade.

Lyckligtvis går det att vända en ond spiral. Skatteverket är ett exempel på en myndighet som tidigare hade låga förtroendesiffror och därför genomförde ett stort förändringsarbete. Tack vare ett gediget jobb och en vilja att förändras har myndigheten i dag ett stort förtroende bland allmänheten, samtidigt som den lyckas med sin huvuduppgift att få in skattepengar till staten.

Utbilda i bemötande

Nu måste Försäkringskassan genomföra samma hårda arbete. Det kommer inte att räcka med en genomlysning av hur myndigheten hanterar sjukpenningen och sjukersättningen. Det kommer att krävas mycket, mycket mer.

Viktigast är att myndigheten ser över sin interna kultur. Där ingår bland annat att personalen utbildas om livsvillkoren för medborgarna och särskilt om villkoren för personer med funktionsnedsättning. Här bör kunskapen om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vara en grund. Personalen behöver också utbildas i bemötande.

Försäkringskassan ska vara en instans som individen kan vända sig till när livet trasslar till sig. Alla har inte rätt till de förmåner och stöd de önskar. Men alla ska bli behandlade med värdighet och respekt och inte nekas de förmåner de har laglig rätt till.

Nämnda personer

Åsa Strahlemo

Förbundsordförande DHR (Delaktighet handlingskraft rörelsefrihet)
fil. mag i sociologi (Uppsala uni. 2011)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget