Valmyndigheten måste satsa på de utlandsfödda i EU-valet

Sverige har tämligen många utlandsfödda, både med och utan medborgarskap. De utlandsfödda som inte är medborgare har hög arbetslöshet och har ofta en låg delaktighet i det svenska samhället. Ett starkt exempel är att de som är bosatta i Sverige men inte är svenska medborgare har rätt att rösta i kommunal- och regionvalen. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) utnyttjar de som inte är svenska medborgare sin rösträtt i lokala val i betydligt lägre grad än svenska medborgare. Om man jämför valdistrikt där det bor många utlandsfödda med valdistrikt med låg andel utlandsfödda var skillnaden i valdeltagandet ungefär 50 procent. Det är ett tecken på låg integration.

Enligt SCB är cirka 20 procent av befolkningen, drygt 1,2 miljoner människor, födda i ett annat land än Sverige. Hälften av dem kommer från Norden eller ett EU-land. Den som kommer från ett EU-land men som inte är svensk medborgare har möjlighet att ändå få rösta i EU-valet i juni nästa år, under förutsättning att personen i tid anmäler sig till vallängden. I praktiken har de i och för sig dubbel rösträtt, eftersom de också får rösta i det land de är medborgare.

Valdeltagandet är en tydlig signal om integrationen. 

En signal om integration

Om de politiska partierna och Valmyndigheten satsar på att få utlandsfödda att rösta i EU-valet får det rimligen betydelse inför nästa svenska val, 2026. Vad det handlar om är att prioritera information i förorter där de utlandsfödda dominerar. Det är orter där det finns ytterst få partimedlemmar. Även om valrörelser sker alltmer digitalt så är det talande att de flesta partier knappast var närvarande i de områden som domineras av utlandsfödda.

I förra valet, då åtskilliga partier hade valstugor på många ställen, fanns de med få undantag inte alls i de orter som domineras av utlandsfödda. Partierna borde ha satsat på närvaro i de utsatta områdena för att påverka det lokala valdeltagandet, och naturligtvis för att få fler röster till det egna partiet. Det kan vara rimligt för ett parti att redan i valrörelsen i EU-valet vara aktivt i dessa förorter.

Valdeltagandet är en tydlig signal om integrationen. Dåliga kunskaper i svenska är en orsak till att utlandsfödda har så väl hög arbetslöshet som lågt deltagande i samhället. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson höll i egenskap av liberal partiledare det första pariledartalet vid årets upplaga av Järvaveckan i Stockholm. Han talade nästan enbart om hur utlandsfödda skulle stimuleras att lära sig bra svenska, hur förskolorna och skolorna skulle se till att unga som inte var födda med svenska språken ändå ska bli flytande.

Som arbetsmarknadsminister menade han att bristen på kunskap i svenska är en huvudorsak för hög arbetslöshet och allmänt sett låg integration just bland de som är födda utomlands. Att tala svenska och ha kunskap om det svenska samhället krävde han för medborgarskap. Skulle han klara att driva igenom både medborgarskapskraven och reformer för bättre utveckling i svenska språket kommer det sannolikt att öka röstandet och minska arbetslösheten bland de utlandsfödda.

Däremot är det märkligt att Pehrson inte ser till att den ideella organisationen NyföretagarCentrum, som bland annat hjälper många utlandsfödda att starta företag, får större statligt stöd. Tyvärr har NyföretagarCentrum i praktiken fått mindre stöd, vilket är synd då det är en bevisat framgångsrik organisation till skillnad från många andra integrationsprojekt.

Språket är centralt

Det svenska språket är helt centralt för den som vill bo i Sverige. Svenskan påverkar både försörjningen och möjligheterna att vara en del av samhället vilket innebär att språkkunskap har betydelse för demokratin och den demokratiska utvecklingen i landet. Att ha en grupp med 1,2 miljoner människor där många inte är delaktiga i samhället är inte hållbart. Oavsett vad man tycker om invandring så måste vi se till att det finns en stor grupp som måste bli mer delaktiga i samhället. Nyckeln är svenska språket.

De ukrainska flyktingarna är ett undantag för resonemanget. Med all sannolikhet är de bara tillfälligt i Sverige och så fort kriget tagit slut kommer de att återvända till Ukraina.

Det är ett intresse av att alla som bor här är integrerade och ska kunna påverka hur det är där de bor. Att kunna påverka skapar delaktighet. Men det kräver också att valet 2026 i högre grad än förra valet inte enbart handlar om regeringsfrågan utan också om lokala frågor.