Debatt

Teknikföretagen: Svenska politiker bryr sig för lite om EU

Frågan om vilket EU vi vill se förtjänar betydligt mer utrymme i den offentliga debatten och måste prioriteras högre upp på den politiska dagordningen. Det skriver Klas Wåhlberg och Joel Jonsson, Teknikföretagen.

”Sverige behöver bli mer proaktivt i EU och bygga allianser med likasinnade kring konkreta förslag”.
”Sverige behöver bli mer proaktivt i EU och bygga allianser med likasinnade kring konkreta förslag”. Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Endast var femte svensk anser att EU utvecklas i rätt riktning, visar en ny undersökning från Kantar Public/Sifo. Teknikföretagen efterfrågar nu en tydlig svensk EU-agenda med ett förnyat fokus på fri konkurrens och öppna marknader. Det kräver att svenska beslutsfattare blir mer aktiva i EU-frågorna framgent.

Sverige behöver EU

Förra veckan skulle det varit EU-politisk partiledardebatt i riksdagen, men liksom föregående års debatt har den utgått. Det är förståeliga skäl till detta, då på grund av pandemin och nu på grund av regeringsbildningen, men frågan om EU:s fortsatta utveckling kan inte vänta.

EU är oerhört viktigt för ett handelsberoende land som Sverige. Exporten motsvarar cirka hälften av Sveriges BNP, varav ungefär tre fjärdedelar går till EU:s inre marknad. Genom EU tar Sverige även del av världens största nätverk av frihandelsavtal, vilket stärker svenska företags globala konkurrenskraft.

I undersökningen från Kantar Public/Sifo framgår att allmänheten i Sverige anser att just frihandeln är det främsta skälet till att Sverige behöver EU. 26 procent av de svarande anger frihandel, medan klimatarbetet kommer på andra plats, 14 procent. Samtidigt har EU:s framgångar på frihandelsområdet avstannat och det ligger en uppsjö av lagförslag på bordet som kommer få stor inverkan på industrins konkurrenskraft. EU-politik med en ökad statlig inblandning i den europeiska ekonomin, mer detaljering i EU:s lagstiftning och en slutenhet mot omvärlden gynnar inte ett innovativt och handelsberoende land som Sverige.

Utvecklingen går åt fel håll

Undersökningen, där 1 000 personer tillfrågats under oktober, visar att inställningen till EU bland allmänheten i Sverige är övervägande positiv. Totalt 60 procent uppger att de är ganska eller mycket positivt inställda till EU. Men på frågan om EU utvecklas åt rätt eller fel håll är det fler, 31 procent, som anser att EU utvecklas åt fel håll än de som anser att utvecklingen i EU går åt rätt håll, 20 procent.

Oavsett vilken regering som tillträder krävs en tydlig vision för EU:s utveckling från dag ett.

Trots att exporten till den inre marknaden sysselsätter fler än 700 000 människor i Sverige och att en majoritet av landets lagar och regler fattas i Bryssel och Strasbourg är det svårt att urskönja vad de svenska riksdagspartierna vill i EU. Inte konstigt då att över hälften, 55 procent, av svenskarna anser att Sveriges inflytande i EU är litet, medan endast 16 procent uppger att Sverige har ett stort inflytande i EU. Varannan svensk, 51 procent, uppger även att de har dålig insyn i EU:s politiska utveckling medan endast 13 procent uppger att de har god insyn.

Prioritera EU på dagordningen

Frågan om vilket EU vi vill se – och som Sverige behöver – förtjänar betydligt mer utrymme i den offentliga debatten och måste prioriteras högre upp på den politiska dagordningen. Det ställer krav på att Sverige blir mer proaktivt i EU och bygger allianser med likasinnade kring konkreta förslag för att påverka EU:s utveckling.

Ska EU bli världens mest konkurrenskraftiga region krävs en strikt tillämpning av EU:s befintliga konkurrens- och statsstödsregler. Dessutom behövs offensiva satsningar i industrirelevant forskning och utveckling, ett regelverk som följer den senaste teknologiska utvecklingen, samt en ambitiös handelspolitik som öppnar upp nya marknader och skapar lika spelregler med tredje land.

I september 2022 är det val i Sverige och vi går troligen en osäker regeringsbildning till mötes. Några månader senare, i januari 2023 tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Oavsett vilken regering som tillträder krävs en tydlig vision för EU:s utveckling från dag ett. Konkurrenskraftiga företag, innovation och teknikutveckling är avgörande för att Sverige och EU ska nå högt ställda mål som grön omställning och digital transformation. Det är även grunden till Sveriges välstånd och välfärd och måste nu vara ledstjärnan i Sveriges EU-agenda.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget