SPF: Få seniorer i riksdagen skapar demokratiskt underskott

Av: Eva Eriksson
Förbundsordförande SPF Seniorerna

Efter valet år 2014 stod det klart att bara 2,6 procent av de valda riksdagsledamöterna var 65 år eller äldre. Detta trots att var fjärde väljare, runt 26 procent, är fyllda 65 år. Det handlar alltså om en kraftig underrepresentation av seniorer i landets högsta beslutande församling, men är också en signal om ointresset att ta tillvara på äldres erfarenhet och kompetens.

Flera negativa följder 

Underrepresentationen av äldre politiker i riksdagen får flera negativa följder. Det medför ett demokratiskt underskott, att seniorers erfarenhet och perspektiv på olika samhällsfrågor inte tas tillvara samt att äldrefrågor riskerar att inte få det utrymme i debatten som väljarna önskar.

Nedpetade på listorna

Den låga andelen riksdagsledamöter över 65 år beror inte på att det saknas äldre kandidater. Inför valet 2014 var 13,5 procent av kandidaterna på riksdagslistorna seniorer, men de hamnade så långt ner att få hade en rimlig chans att ta sig in i riksdagen. I de beslutande organen i kommuner och landsting/regioner är andelen äldre högre än i riksdagen, men fortfarande inte i närheten av att motsvara äldres andel i samhället. Inte minst i riksdagen skapar äldres underrepresentation ett demokratiskt underskott. Det är avgörande att olika grupper i samhället inte stängs ute från beslutande församlingar. Här har alla partier en hemläxa att göra framöver för att få in fler seniorer i riksdagen.

Erfarenhet värdesätts inte 

När debatterade partiledarna senast pensioner eller platsbristen på särskilda boenden under 20-30 minuter? Bara ett fåtal procent av de interpellationer, skriftliga frågor och motioner som behandlats under innevarande mandatperiod har berört äldrefrågor.

Vi seniorer är i stor utsträckning piggare och friskare idag än för bara en generation sedan. Sysselsättningen bland äldre har fördubblats de senaste tio åren och idag arbetar var sjätte person mellan 65-74 år vidare. Vi bidrar också till samhällslivet på andra sätt genom vår erfarenhet och vårt engagemang. En person som arbetat i 40 år har cirka 72 000 timmars arbetslivserfarenhet och en lång livserfarenhet vad gäller exempelvis utbildning, barnomsorg, vård och sociala relationer. I riksdagen märks dock inte detta, tvärtom sänder partierna signaler om att äldre kandidaters erfarenhet och kompetens inte värdesätts.

Äldrefrågor i topp fem 

Av flertalet väljarundersökningar framgår att äldrefrågor ofta ligger i topp fem över de viktigaste sakfrågorna. Men detta återspeglas inte vare sig i ämnena i partiledardebatter eller i frekvensen på de sakfrågor som behandlas i riksdagen. När debatterade partiledarna senast pensioner eller platsbristen på särskilda boenden under 20-30 minuter? Bara ett fåtal procent av de interpellationer, skriftliga frågor och motioner som behandlats under innevarande mandatperiod har berört äldrefrågor.

Frågor som berör äldre drivs inte tillräckligt   

Självfallet behöver man inte ha passerat 65 år för att som politiker vilja driva frågor som berör äldre, vilket också sker idag. Men det görs inte i tillräcklig utsträckning, samtidigt som äldre är underrepresenterade i riksdagen. SPF Seniorerna vill att seniorers erfarenhet och samhällsengagemang tas tillvara i politiska församlingar på ett bättre sätt än idag. Vi kommer att vara tydliga med att uppmana våra medlemmar att kryssa seniora kandidater på valsedlarna.