Debatt

Så kan Sverige minska arbetslösheten och öka tillväxten

Tillväxten skulle bli markant högre och arbetslösheten markant lägre om företagens regelbörda minskade. Det skriver Lars Pettersson, ekon. Jönköping International Business School, och Emma Lappi, Copenhagen Business School, Jönköping International Business School samt Entreprenörskapsforum.

”Vår studie ska ses som ett räkneexempel och ett första försök att kvantifiera den samhällsekonomiska potential som finns i att minska företagens regelkostnader”.
”Vår studie ska ses som ett räkneexempel och ett första försök att kvantifiera den samhällsekonomiska potential som finns i att minska företagens regelkostnader”. Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Svenska företags förmåga att växa och anställa utgör grunden för välståndet i Sverige. Genom de skatteintäkter som genereras i företagen finansieras all offentlig verksamhet och de välfärdsfunktioner som efterfrågas i samhället. Det är därför viktigt att de regelverk som företagen möter upplevs som enkla och inte innebär en konkurrensnackdel som blir tillväxt- och sysselsättningsbegränsande. Tyvärr finns det mycket att förbättra i Sverige. Vi vet, genom bland annat undersökningar genomförda av Tillväxtverket, att regelverket upplevs som ett av de största hindren för att växa och nyanställa.

Förbättra regelverket

På uppdrag av Svenskt Näringsliv har vi i en unik studie undersökt hur en minskad regelbörda skulle påverka produktion, arbetslöshet och tillväxt i Sverige. Slutsatsen är att samtliga variabler skulle påverkas påtagligt i en positiv riktning. Tillväxten skulle bli markant högre och arbetslösheten markant lägre. Den metod vi valt bygger på en jämförelse av olika länders resultat i Världsbankens index Ease of Doing Business (EBD).

Indexet består av ett tiotal indikatorer som tillsammans omfattar olika dimensioner av ländernas regelverk. Det handlar bland annat om tid och kostnad för att starta företag, tid och kostnad för att erhålla bygglov och tid och kostnad för att hantera skatteregler. Med hjälp av indikatorerna får varje land ett samlat resultat mellan 0-100. Toppresultaten ligger runt 90, vilket ska jämföras med Sveriges resultat på 82 (både 2019 och 2020).

Arbetslösheten skulle sjunka

Vi har gjort regressionsanalyser på paneldata av BNP per capita, tillväxt i BNP per capita, tillväxt i total faktorproduktivitet och arbetslöshet. Samtliga OECD-länder ingår och jämförelsen gäller åren 2010-2019. Det vi skattar är elasticiteter, det vill säga hur många procent förbättras våra variabler om ett land förbättrar sin position i EBD med en procent. Resultaten ska tolkas med försiktighet, men vi menar ändå att de är starka och definitivt säger något om potentialen som finns i att förbättra regelverket.

Vår modell visar att om Sverige skulle förbättra sitt resultat från dagens 82 till 90 (en förbättring med 10 procent), det vill säga samma nivå som toppresultaten, skulle det ge effekter som motsvarar cirka 1,3 procentenheters snabbare ekonomisk tillväxt per år. Det motsvarar cirka 40 procent snabbare tillväxt än genomsnittet för de senaste åren.

En minskad regelbörda har förutsättningar att höja tillväxten och därmed underlätta och förstärka den offentliga sektorns finansiering.

Inte nog med det, arbetslösheten skulle sjunka med drygt tre procentenheter, från dagens dryga åtta procent till cirka fem procent. Dessutom skulle vi utöver tillväxteffekten få ett nivålyft i BNP per capita på fem procent (engångseffekt). Beräkningarna ska som sagt ses som grova uppskattningar och tolkas med försiktighet. Det är storleksordningen som är det intressanta – inte decimalerna. Studien visar på den stora potential som finns i att intensifiera arbetet med att nå enklare och mer effektivare regelverk.

Utvärdera reglernas nytta

Studien understryker vikten av att genomföra strukturella reformer i Sverige som minskar företagens regelkostnader. Utgångspunkten bör vara att genomföra ett reformprogram som omfattar hela policycykeln, från det inledande arbetet med att ta fram underlag för regelbeslut till dess regeln ska utvärderas. Det kan sammanfattas i tre delar:

  • För det första bör arbetet med att ta fram konsekvensanalyser förstärkas. Det kan bland annat ske genom att Regelrådet ges ytterligare resurser och en möjlighet att återremittera bristfälliga analyser.
  • För det andra bör vi inrätta en funktion som löpande tar emot och utvärderar förslag till förenklingar.
  • För det tredje bör regler systematiskt utvärderas efter att viss tid har förflutit. Utvärderingen ska ge svar på huruvida syftet med regeln är uppnått och till vilken kostnad. Om kostnaderna överstiger de samlade nyttorna med regeln bör den avlägsnas eller revideras.

Vinster finns att hämta

Vår studie ska ses som ett räkneexempel och ett första försök att kvantifiera den samhällsekonomiska potential som finns i att minska företagens regelkostnader. En minskad regelbörda har förutsättningar att höja tillväxten och därmed underlätta och förstärka den offentliga sektorns finansiering. Till det ska läggas en markant förbättring på arbetsmarknaden med fler jobb och lägre arbetslöshet. Även om resultatet ska tolkas med försiktighet är det ingen tvekan om att det finns stora vinster att hämta för samhället.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget