Onödiga regler skadar svensk samhällsekonomi

Sveriges ekonomiska välstånd avgörs främst av hur produktiva vi är, det vill säga hur effektivt vi producerar varor och tjänster. Sedan finanskrisen har produktivitetstillväxten i Sverige legat på cirka en procent per år, jämfört med ungefär tre procent decennierna före. I Produktivitetskommissions delbetänkande som nyligen presenterades tar vi bland annat upp två områden där åtgärder krävs för att kunna höja produktivitetstillväxten: regelförenkling och tillståndsprocesser.

Regelbördan kostar 400 miljarder kronor

Regler behövs för att skapa fungerande marknader, skydda människor, natur och egendom, säkerställa en rättssäker offentlig sektor och uppnå politiska mål. Men opropor­tionerligt komplexa och omfattande regler och processer är skadliga för samhällsekonomin. De skapar onödiga kostnader och hindrar en rationell resursallokering. Vår analys visar att Sverige på vissa områden har nått vägs ände vad gäller regelmassa. Den samlade regelbördan kostar i dag näringslivet närmare 400 miljarder kronor per år.

Det krävs därför ökat fokus på förenkling. De bredare samhällsekonomiska effekterna måste beaktas mer både i regelgivning och tillämpning. För detta krävs tydliga strukturer, bättre analyser och förstärkt ansvarsutkrävande. Åtgärderna, i form av bland annat förenklingsråd, som regeringen nyligen presenterade är bra men mer kan göras.

Produktivitetskommissionen föreslår att myndighetsföreskrifter måste följas upp inom tre år, och lagar och förordningar utvärderas inom fem år. Därtill föreslås funktioner och kampanjer för att inhämta synpunkter på regelverk — från företag, offentliganställda och andra berörda. Allt för att identifiera möjligheter till förenkling och modernisering.

Överimplementera inte EU-lagstiftning

Sverige måste fortsätta driva på för enklare EU-regler och genom mer samråd och proaktivt arbete bygga bättre argumentation för vår sak. För att konkurrera på likvärdiga villkor bör vi inte överimplementera EU-lag­stiftning, utan utnyttja flexibilitet och undantag.
Vidare föreslår Produktivitetskommissionen ett intensifierat arbete med att korta myndigheternas handläggnings­tider och att även kommuner och regioner bygger upp strukturer för att säkerställa enkla regelverk och processer.

För att konkurrera på likvärdiga villkor bör vi inte överimplementera EU-lag­stiftning, utan utnyttja flexibilitet och undantag.

Tillståndsprocesserna måste gå snabbare. Sverige står inför flera stora investeringar som kan bidra till bland annat klimatomställningen. Svensk ekonomi är EU:s i särklass mest koldioxideffektiva; inget annat EU-land producerar så mycket värde med så lite utsläpp. Det är alltså bra för både svensk ekonomi och klimatet att fler investeringar görs i Sverige.

Det finns tecken på att vissa andra länder lyckas bättre med delar av sina tillståndsprocesser. Sverige har förbättringspotential. Fler åtgärder som i dag kräver fullständiga tillståndsprövningar bör kunna hanteras genom så kallade ändringstillstånd. Det som kräver ändringstillstånd bör i vissa fall kunna hanteras genom anmälningsplikt. Och vissa åtgärder som i dag kräver en anmälan bör kunna granskas inom ramen för tillsyn. Olika moment i tillståndsprocesser bör i högre grad kunna ske parallellt. Det är bra att regeringen har tillsatt Miljötillståndsutredningen och aviserat att man ämnar göra förändringar i bland annat miljöbalken. Men mer finns att göra.

Öka förutsägbarheten

Staten måste i högre grad tala med en röst, vilket innebär att myndigheter inte bör kunna överpröva och överklaga varandras beslut. På sikt bör en samlad tillståndsmyndighet införas, där dagens sektorsmyndigheter kan ingå som remissinstanser och delta i samråd.

Även förutsägbarheten måste öka. Prövningsmyndigheter bör ta fram tydliga tidsplaner och kommuner åläggas att lämna tidiga och bindande besked i ärenden där de har vetorätt. Miljölagstiftningen och systemet med riksintressen är odynamiskt. En ventil bör införas för att möjliggöra att olika angelägna och allmänna intressen i högre grad kan vägas mot varandra, bland annat mot bakgrund av en samhällsekonomisk analys.

Enkla och effektiva regler, i kombination med snabba och rättssäkra tillståndsprocesser, kan öka dynamiken i svensk ekonomi. Med fler produktiva investeringar skapas bättre förutsättningar för ökat välstånd.