Nya mandatregler ska göra valet mer proportionellt

FÖRDELNING. Till valet i höst ska man räkna mandat på ett mer proportionerligt sätt. Om de nya reglerna hade gällt vid valet 2014 skulle SD ha haft två färre mandat, allianspartierna tre fler och S ett färre.

Foto: Pixabay
Johan Manell

I valen i höst kommer mandaten fördelas på ett annat sätt än tidigare. I stället för att dela röstetalet med 1,4 kommer 1,2 att användas och så kallade återföringsmandat införas. 

Bakgrunden är att i samband med valet 2010 uppmärksammade bland annat matematikprofessorn Svante Linusson att den svenska vallagen och metoden för att fördela mandaten slog fel. Både Socialdemokraterna och Moderaterna fick för många mandat. Alliansen var tre mandat från egen majoritet i det valet. Men borde bara varit ett mandat ifrån om proportionaliteten varit rätt.

Så fördelades mandaten tidigare

De 349 riksdagsmandaten fördelas i två rundor. Dels 310 fasta mandat som delas ut till partier i valkretsarna. Dels 39 så kallade utjämningsmandat som är tänkta att korrigera en snedvriden proportionalitet i första rundan. Men i takt med att antalet partier har ökat har också risken för en snedvriden proportionalitet gjort det.

– När det blev fler partier i riksdagen blev det större risk att utjämningsmandaten inte skulle räcka till för att jämna ut. Båda de senaste valen har det blivit snett och inte helt proportionellt, säger Svante Linusson, till Altinget.

När det blev fler partier i riksdagen blev det större risk att utjämningsmandaten inte skulle räcka till för att jämna ut. Båda de senaste valen har det blivit snett och inte helt proportionellt.

Svante Linusson
Professor i matematik, KTH

Den största boven i dramat är att ett parti tidigare kunnat få för många av mandaten redan i fördelningen av de fasta mandaten. Det har inte utjämningsmandaten kunnat räcka till för att råda bot på. I den uppdaterade vallagen som kommer att användas för första gången i de allmänna valen i höst kommer därför återföringsmandat införas. Det vill säga att om ett parti, rent proportionellt, fått för många mandat i första rundan återförs dessa så att andra partier kan få dem.

– Slutresultatet kommer att leda till bättre proportionalitet för partierna. Men det kommer vara lite krångligare för den enskilde riksdagsledamoten att veta om hen har blivit vald i och med återföringsmandaten. Har man otur blir man den som blir bortplockad, säger Linusson.

1,4 blir 1,2

I Sverige utgår mandatfördelningen från en modifierad variant av den så kallade uddatalsametoden. Uddatalsmetoden går ut på att man delar ut mandaten ett efter ett. Mandaten går till det parti som har högst jämförelsetal. När ett parti fått ett mandat delas jämförelsetalet med nästa udda tal i serien (det vill säga 1,3,5 osv.). Det systemet har dock gynnat små partier varför Sverige har använt sig av den jämkade uddatalsmetoden som går ut på att röstetalet först delas med 1,4 innan det första mandatet delats ut.

– För matematiker är det riktiga värdet 1. Anledningen till att man tog 1,4 en gång för länge sedan var att man skulle göra det lite svårare för kommunisterna att få sina mandat, innan det fanns utjämningsmandat, säger Linusson.

Men nu ändras första siffran till 1,2 i valen 2018. Och även utjämningsmandaten ska fördelas med samma divisor. Tidigare har utjämningsmandaten delats ut med "den rena" uddatalsmetoden. Men faktum är att ändringen av divisor egentligen inte spelar så stor roll för proportionaliteten i och med införandet av återföringsmandat. Men risken för att partier får för många av de fasta mandaten minskar.

– Det är en väldigt pragmatisk lösning. I och med att man inför återföring så skulle man kunna ha vilken som helst. 1, 1,2 eller 1,4, det spelar ingen roll. Men man har valt 1,2 för att minska risken att återföring ska behöva ske, säger Linusson.

Störst skillnader för kommunerna

Proportionaliteten i riksdagsvalet har varit dålig i de senaste valen. Men det har varit ännu värre i kommunerna. Där har det tidigare inte funnits utjämningsmandat vilket gjorde att små förändringar i röster kunde få stora konsekvenser.

– Det kunde vara så att för att få ett mandat i en valkrets i Stockholms stad behövde man mellan 3 och 4 procent. När ett parti gick från 3 till 4 procent kunde man gå från 0 till 6 mandat för att man kom över tröskeln. Det var väldigt mycket tombola för småpartier hur många platser de fick i kommunfullmäktige, säger Linusson.

Nu kommer kommunerna att ha utjämningsmandat. Dessutom kommer en småpartispärr att införas, det har inte funnits tidigare. Den blir 3 procent för valkretsindelade kommuner och 2 procent för kommuner som inte är valkretsindelade.

– Förut så kunde ett parti satsa hårt i en valkrets och så räckte det. Nu måste man komma upp i den här småpartiprocentspärren, säger Svante Linusson.

Andra system tänkbara

Den parlamentariska kommittén som utredde ändringarna i vallagen tog hjälp av matematiker. Svante Linusson var en av dem som hjälpte till som referensperson.

– Det är väldigt positivt att svenska politiker efterfrågar akademikers åsikter hur man ska utforma valsystemet. När jag berättar det för kollegor i andra länder gapar de förvånat.

De ändringar som klubbats igenom och nu i september ska genomföras för första gången var en pragmatisk lösning för att kunna få bättre proportionalitet utan att göra allt för stora ändringar i vallagen. Rent matematiskt hade Svante Linusson dock föredragit en annan.

– Ett annat system, den bi-proportionella metoden hade jag som matematiker gärna föredragit. Men det hade blivit en ganska stor omskrivning av vallagen. Jag förstår väl att politikerna inte var intresserade av att göra så stora förändringar.

(Om du är mer intresserad av att läsa om olika alternativ som diskuterades kan du läsa utredningens delbetänkande här.)

 

Dokumentation

Antal mandat enligt valresultatet 2014

Moderaterna: 84

Centerpartiet: 22

Folkpartiet: 19

Kristdemokraterna: 16

Socialdemokraterna: 113

Vänsterpartiet: 21

Miljöpartiet: 25

Sverigedemokraterna: 49

Antal mandat i valet 2014 om reglerna från 2018 gällt:

Moderaterna: 85 (+1)

Centerpartiet: 22

Folkpartiet: 20 (+1)

Kristdemokraterna: 17 (+1)

Socialdemokraterna: 112 (-1)

Vänsterpartiet: 21

Miljöpartiet: 25

Sverigedemokraterna: 47 (-2)

Källa: Valmyndigheten



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00