Kommunpolitikern: Regeringen måste agera mot välfärdskrisen

Den ekonomiska krisen märks på flera håll ute i landets kommuner. Ökade kostnader och uteblivna statsbidrag har tvingat fram sparkrav som drabbar skola, sjukvård och omsorg. Nedskärningar och besparingar leder till att välbehövd personal sägs upp och viktiga kommunala verksamheter läggs ner. Den ekonomiska krisen är på god väg att leda till en välfärdskris i Sveriges kommuner.

Regeringen och Sverigedemokraterna har haft två budgetar på sig att agera för att möta upp kommunernas stora kostnadsökningar.

Trots en skenande inflation och stora behov inom välfärden efter pandemin valde regeringen och Sverigedemokraterna att i förra årets budget lämna statsbidragen till kommunerna mer eller mindre oförändrade samtidigt som man lovat att minska dem under mandatperioden. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) säger att det saknades 24 miljarder i generella statsbidrag – bara för att möta upp kostnadsökningar i välfärden. Sveriges lärare redovisade att skolan saknade 12 miljarder.

Regeringen prioriterar skattesänkningar

I stället valde man att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare före resurser till välfärden. Nu har regeringen återigen aviserat att man kommer prioritera skattesänkningar före resurser till välfärden. Det är fel prioritering.

Den regering som på allvar vill bekämpa gängkriminaliteten måste ge skolan förutsättningar att lyckas med varje ungdom. 

Runt om i landet sitter just nu kommun- och regionpolitiker och undrar hur nästa års budget ska gå ihop. De sedan tidigare uteblivna statsbidragen leder till att kommuner tvingas till att välja mellan ytterligare nedskärningar, gå med underskott eller höja skatter för låginkomsttagare i en tid av hög inflation.

Även i Uppsala sitter vi just nu och arbetar fram en budget för nästkommande år. Sedan valet i höstas styr Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vi kommer göra allt det vi kan för att säkra kvaliteten i välfärden.

Ge skolan förutsättningar att lyckas

Utmaningarna i Uppsala är stora. Vårt mål är att Gottsunda ska bort från polisens lista över utsatta områden och ingen annan stadsdel ska hamna där. Det omfattande arbete som redan har gjorts har gett goda resultat. Tryggheten har ökat, oroligheterna har minskat, och skolresultaten har förbättrats. Men det räcker inte. För att skapa varaktig och långsiktig förändring krävs resurser.

Den regering som på allvar vill bekämpa gängkriminaliteten måste ge skolan förutsättningar att lyckas med varje ungdom. Om vi ska bryta segregationen krävs långsiktiga och uthålliga satsningar. Och en regering som är beredd att betala för dem.

Under tidigare kristider har kommunerna sett en uppbackning från nationellt håll. I dag har vi en passiv regering som är på god väg att skapa en välfärdskris.

En del menar att kommunerna själva borde höja skatten för att finansiera välfärdens kostnader. Men kommunalskatten är en platt skatt och drabbar därmed låginkomsttagares hushållsekonomi värre än andra grupper.

Kommunerna måste få tillräckligt stöd

Socialdemokraterna har i stället föreslagit en bottenplatta för välfärdens finansiering där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen. Det är ett förslag som skulle säkerställa att välfärdens grundfinansiering inte urholkas över tid. Därtill behöver regeringen släppa statsbidragen fria så att kommuner kan använda pengarna på det sätt de gör bäst nytta.

Regeringen måste i sin höstbudget se till att landets kommuner får tillräckligt stöd för att kunna säkra välfärden. Det är nödvändigt om man vill stoppa nyrekryteringen till gängen, ge skolan förutsättningar att lyckas med varje elev och säkra en trygg vård och omsorg när man behöver det.

Regeringen och Sverigedemokraterna behöver nu skjuta till resurser i form av generella statsbidrag för att täcka välfärdens kostnadsökningar och förhindra uppsägning av personal. Unga människors framtid står på spel. Sverige förtjänar en regering som visar ledarskap och sätter välfärden och tryggheten i första rum.