Islamiska regimen i Iran hetsar mot Sverige

Ett annat motiv för den islamiska regimen är att genom internationella konflikter kunna avleda uppmärksamheten från den inhemska kris som har förvärrats sedan mordet på Mahsa Amini den 16 september 2022. Inom mindre än två månader är det årsdagen för Mahsa Aminis död och iranier inom och utanför Iran planerar nya protester och motståndshandlingar mot den islamiska regimen. Förutom att styra nyhetsflödet, använder regimen kritiken mot Sverige i samband med koranbränningarna för att mobilisera sina anhängare världen över.

Svensk NATO-ansökan står på spel

Sverige står även inför ett annat problem, det faktum att Turkiet ännu inte har ratificerat Sveriges NATO-ansökan. Den islamiska regimen, i syfte att stödja Ryssland och stärka sin relation med Putin, utnyttjar denna situation för att uppvigla Turkiet mot Sverige. Turkiet har tidigare uttryckt stark kritik mot Sverige för koranbränningarna.

Sverige måste därför hantera en komplex utmaning - att bevara principerna för yttrandefrihet samtidigt som nationell säkerhet måste garanteras. Utöver löst sammansatta och mer organiserade militanta islamistiska grupper som hotar Sverige, finns således också statsaktörer som den islamiska regimen i Iran som hetsar mot Sverige. 

Regimen kan destabilisera länder

Den islamiska regimen har tidigare visat sig kunna destabilisera regioner och länder genom provokationer, proxykrig och stöd till militanta rörelser, som i Jemen och Libanon genom stöd till Houthi-rebellerna respektive Hizbollah. I båda länderna har stora protester hållits mot Sverige, och Hizbollahs ledare, Hassan Nasrallah, har använt samma hatfyllda och hotfulla retorik mot Sverige som den som använts av Ali Khamenei.

Det finns också dokumenterade fall av iranska operationer på europeisk mark, inklusive attentat mot exiliranier i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och inte minst Sverige. Dessa exempel illustrerar tydligt regimens ambitioner och förmåga att agera utanför sina egna gränser, och Säkerhetspolisen har år efter år belyst den islamiska regimens omfattande underrättelseoperationer i Sverige.

Diplomatisk infrastruktur missbrukas

Regimen i Iran använder vanligtvis sina ambassader och sim ambassadpersonal för underrättelsearbete och logistisk planering inför olika terrorattentat. Detta illustrerades tydligt i fallet med den iranska diplomaten och underrättelseofficeren Assadollah Assadi.

Assadi dömdes för terrorrelaterade brott i Belgien efter att ha avslöjats planera en bombattack mot ett evenemang organiserat av iranska exilgrupper i Frankrike. Denna incident belyser flagrant hur diplomatiska infrastrukturer missbrukas av regimen i Iran för att genomföra operationer som underminerar internationell säkerhet. 

Övervaka ambassaden och dra in bidrag till regimens stödbaser

För att hantera detta hot från den islamiska regimen, måste Sverige noggrant övervaka aktiviteterna vid regimens ambassad på Lidingö och överväga att stänga den helt och hållet eller åtminstone reducera ambassadpersonalen.

Dessutom behöver Sverige se över sin strategi för att hantera regimens olika stödbaser i Sverige, inklusive vissa shiamuslimska moskéer och föreningar som får bidrag från den svenska staten.

Rådande situation visar att Sverige nu måste navigera inom en komplex och dynamisk geopolitisk miljö. Det kommer att krävas diplomatisk skicklighet, fast beslutsamhet och strategisk tänkande för att stå upp för demokratiska värden samtidigt som Sveriges nationella säkerhet behöver värnas.

Att förstå att yttrandefriheten kommer med ett ansvar att skydda dess utövare, och att Sveriges nationella säkerhet kan kräva en granskning av Sveriges relationer med andra stater, är nyckeln till att navigera i detta komplexa landskap.