Islamiska regimen i Iran hetsar mot Sverige

Regimen i Iran missbrukar diplomatisk infrastruktur i operationer som underminerar internationell säkerhet. Sverige bör noggrant övervaka aktiviteterna vid Irans ambassad på Lidingö och överväga att stänga den helt och hållet. Det skriver Arvin Khoshnood, Irankännare och statsvetare samt Ardavan Khoshnood, docent Lunds universitet.

Sverige har efter koranbränningarna fördömts av flera muslimska länder, nu senast av 57 stycken i samband med den islamiska samarbetsorganisationen OIC:s möte. Här syns OIC:s generalsekreterare Hissein Brahim Taha på möte med Rysslands utrikesminister Sergej  Lavrov i höstas. — Sverige har efter koranbränningarna fördömts av flera muslimska länder, nu senast av 57 stycken i samband med den islamiska samarbetsorganisationen OIC:s möte. Här syns OIC:s generalsekreterare Hissein Brahim Taha på möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i höstas.Foto: Evgenia Novozhenina/Pool/TT

Dela
Dela
Dela
Skriv ut

Arvin Khoshnood och Ardavan Khoshnood

Irankännare och statsvetare respektive docent och lektor Lunds universitet

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

De senaste veckorna har varit en turbulent tid för Sverige på den internationella scenen. I kölvattnet av händelser där individer i Sverige har bränt koranen, har landet utsatts för kritik och fördömanden från flera muslimska länder. Det är nu klart att Sverige hamnat i blickfånget för islamistiska fanatiker. Regeringen medgav vid sin presskonferens i onsdags att även Rysslandstödda aktörer spelar en central roll i drevet mot Sverige.

Tydligaste reaktionerna från Iran

De mest uttalade reaktionerna kommer från islamiska regimen i Iran och shiamuslimska ledare i Irak. Det senare är inte överraskande med tanke på Irans starka inflytande i Irak. En ofta framförd analys, med ett betydande mått av sanning, är att även om USA lyckades ockupera Iraks territorium, har Iran framgångsrikt ockuperat Iraks regering och maktapparat.

Att förstå att yttrandefriheten kommer med ett ansvar att skydda dess utövare.

Irans högsta ledare, Ali Khamenei, har i flera inlägg på Twitter uttryckt stark avsky mot koranbränningarna i Sverige och krävt att de ansvariga för dessa handlingar ska överlämnas till muslimska länder för att få det strängaste straffet möjligt; avrättning. Khamenei har även hävdat att Sverige, genom att tillåta koranbränningar, ”intagit en krigsställning gentemot den muslimska världen”. Samtidigt som regimen i Iran har begränsat sin diplomatiska kontakt med Stockholm, har Irak brutit sina diplomatiska förbindelser med Sverige helt.

Iran utgör ett betydande hot mot Sverige

Vi är övertygade om att den islamiska republiken Iran utgör ett betydande hot mot Sverige och svenska intressen globalt. Ett motiv är att regimen försöker pressa Sverige för att få Hamid Noury frigiven. Noury sitter för närvarande i svenskt fängelse för brott begångna under 1988 års massavrättningar av politiska fångar i Iran. Som en nyckelperson i massakern, som resulterade i mordet på tusentals iranier, dömdes Noury till livstid i fängelse av Stockholms tingsrätt i juli 2022, vilket var starkt genant för den islamiska regimen i Iran.

Läs också

Sverige måste stoppa den iranska regimens framfart

Debatt

Ett annat motiv för den islamiska regimen är att genom internationella konflikter kunna avleda uppmärksamheten från den inhemska kris som har förvärrats sedan mordet på Mahsa Amini den 16 september 2022. Inom mindre än två månader är det årsdagen för Mahsa Aminis död och iranier inom och utanför Iran planerar nya protester och motståndshandlingar mot den islamiska regimen. Förutom att styra nyhetsflödet, använder regimen kritiken mot Sverige i samband med koranbränningarna för att mobilisera sina anhängare världen över.

Svensk NATO-ansökan står på spel

Sverige står även inför ett annat problem, det faktum att Turkiet ännu inte har ratificerat Sveriges NATO-ansökan. Den islamiska regimen, i syfte att stödja Ryssland och stärka sin relation med Putin, utnyttjar denna situation för att uppvigla Turkiet mot Sverige. Turkiet har tidigare uttryckt stark kritik mot Sverige för koranbränningarna.

Sverige måste därför hantera en komplex utmaning - att bevara principerna för yttrandefrihet samtidigt som nationell säkerhet måste garanteras. Utöver löst sammansatta och mer organiserade militanta islamistiska grupper som hotar Sverige, finns således också statsaktörer som den islamiska regimen i Iran som hetsar mot Sverige.

Regimen kan destabilisera länder

Den islamiska regimen har tidigare visat sig kunna destabilisera regioner och länder genom provokationer, proxykrig och stöd till militanta rörelser, som i Jemen och Libanon genom stöd till Houthi-rebellerna respektive Hizbollah. I båda länderna har stora protester hållits mot Sverige, och Hizbollahs ledare, Hassan Nasrallah, har använt samma hatfyllda och hotfulla retorik mot Sverige som den som använts av Ali Khamenei.

Det finns också dokumenterade fall av iranska operationer på europeisk mark, inklusive attentat mot exiliranier i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och inte minst Sverige. Dessa exempel illustrerar tydligt regimens ambitioner och förmåga att agera utanför sina egna gränser, och Säkerhetspolisen har år efter år belyst den islamiska regimens omfattande underrättelseoperationer i Sverige.

Diplomatisk infrastruktur missbrukas

Regimen i Iran använder vanligtvis sina ambassader och sim ambassadpersonal för underrättelsearbete och logistisk planering inför olika terrorattentat. Detta illustrerades tydligt i fallet med den iranska diplomaten och underrättelseofficeren Assadollah Assadi.

Assadi dömdes för terrorrelaterade brott i Belgien efter att ha avslöjats planera en bombattack mot ett evenemang organiserat av iranska exilgrupper i Frankrike. Denna incident belyser flagrant hur diplomatiska infrastrukturer missbrukas av regimen i Iran för att genomföra operationer som underminerar internationell säkerhet.

Övervaka ambassaden och dra in bidrag till regimens stödbaser

För att hantera detta hot från den islamiska regimen, måste Sverige noggrant övervaka aktiviteterna vid regimens ambassad på Lidingö och överväga att stänga den helt och hållet eller åtminstone reducera ambassadpersonalen.

Dessutom behöver Sverige se över sin strategi för att hantera regimens olika stödbaser i Sverige, inklusive vissa shiamuslimska moskéer och föreningar som får bidrag från den svenska staten.

Rådande situation visar att Sverige nu måste navigera inom en komplex och dynamisk geopolitisk miljö. Det kommer att krävas diplomatisk skicklighet, fast beslutsamhet och strategisk tänkande för att stå upp för demokratiska värden samtidigt som Sveriges nationella säkerhet behöver värnas.

Att förstå att yttrandefriheten kommer med ett ansvar att skydda dess utövare, och att Sveriges nationella säkerhet kan kräva en granskning av Sveriges relationer med andra stater, är nyckeln till att navigera i detta komplexa landskap.