”Höjda alkoholskatter gynnar inte folkhälsan”

Regeringen har nu lämnat över en proposition till riksdagen om höjd skatt på alkohol både 2023 och 2024. De höjda skatterna ska enligt regeringen dels inbringa ökade skatteintäkter, dels stärka folkhälsan genom att alkoholkonsumtionen minskar.

För att skatteintäkterna ska öka krävs det att försäljningen hålls uppe. Men samtidigt bygger stärkt folkhälsa och minskad konsumtion på att försäljningen hålls nere. Regeringens höjning är i det avseendet paradoxalt och de bägge motiven står emot varandra. Men i realiteten finns det stora anledningar att tro att inget av målen kommer uppnås.

De höga prisskillnaderna på alkohol mellan Sverige och våra grannländer gör att det idag finns en omfattande införsel och smuggling till Sverige.

Alkohol smugglas till Sverige

De höga prisskillnaderna på alkohol mellan Sverige och våra grannländer gör att det idag finns en omfattande införsel och smuggling till Sverige. Istället för att generera mer pengar till statskassan tenderar höjd skatt på alkohol att resultera i ytterligare ökad införsel och smuggling.

Att försäljningen av alkohol flyttar från Systembolaget till andra försäljningsställen är inte på något sätt gynnsamt för folkhälsan utan kan istället ge andra långtgående konsekvenser.

En ny rapport som Sprit & vinleverantörsföreningen (SVL) låtit ta fram visar att alkoholsmugglingen till Sverige är omfattande och att den ofta har kopplingar till den organiserade brottsligheten och är en viktig intäktskälla för kriminella nätverk. I rapporten bekräftas det av myndigheterna att alkoholsmugglingen skapar skatteförluster för samhället på cirka 1,7 miljarder kronor årligen.

Att ägna sig åt alkoholsmuggling är i dag väldigt lukrativt för de kriminella gängen. Dels är det låg upptäcktsrisk och förhållandevis lindriga straff, dels gör den kontinuerliga efterfrågan på alkohol i kombination med höga prisskillnader mellan Sverige och våra grannländer att det finns stora marginaler och mycket pengar att tjäna. De kriminella nätverken investerar brottsvinsterna från alkoholsmugglingen i annan kriminell verksamhet vilket hjälper nätverken att befästa sina positioner i samhället.

SVL ser ett stort värde i att genom monopolet möjliggöra försäljning under ordnade former där åldern på köparna kontrolleras och där produkternas kvalitet säkras.

Smuggelalkohol hamnar hos ungdomarna

Den insmugglade alkoholen hamnar däremot i många fall i ungdomars händer. Det är väl belagt av bland andra CAN att den alkohol ungdomar dricker ofta är insmugglad. Att ungdomars tillgång till alkohol riskerar att öka kan aldrig ses som något positivt för folkhälsan – tvärtom.

Riksdagens skatteutskott har i en rapport från 2016 (2015/16:RFR8) undersökt effekten av tidigare punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter. Rapporten visar att det är lätt att överskatta hur mycket en alkoholskattehöjning inbringar i ökade skatteintäkter. Utskottet konstaterade i rapporten att det till och med finns risk för fallande skatteintäkter vid kommande punktskattehöjningar.

Satsa på andra åtgärder

Om vi på allvar vill värna folkhälsan borde vi i stället satsa på åtgärder som ökar attraktiviteten i den kontrollerade försäljningskanalen. Vi måste helt enkelt göra det mer attraktivt att handla alkoholen på Systembolaget snarare än i utlandet eller från bakluckan på en minibuss.

En höjning av alkoholskatten är ett steg i fel riktning och riskerar att öka smugglingen. Nu är det dags att göra om och göra rätt: Tillsätt en ny införselutredning som ser över sambandet mellan höjda skattenivåer och höjda skatteintäkter samt se över skattens effekter på den registrerade/oregistrerade anskaffningen av alkohol. Bättre beslutsunderlag är det minsta man kan begära.