Hinder för jobb ska bort

UTBILDNING. Att få utbildning och kunskaper bedömda och godkända är en trög process för den som ska ut i arbetslivet.  Regeringen startar nu ett arbete där siktet är inställt på att öka effektiviteten i validering av utbildningar och kompetens.

Mattias Croneborg

Validering, eller bedömning och godkännande, av kunskaper, är många gånger en flaskhals för enskilda som ska ut på arbetsmarknaden. När många enskilda drabbas blir det också ett problem för arbetsmarknaden, utbildningssektorn och hela samhället.

Det gäller inte minst i dag när många flyktingar kommer som har utbildning eller färdigheter som efterfrågas men där formella godkännanden tar tid.

– En person som behöver få läkarlegitimation behöver gå igenom många olika system, säger Isabella Enbågen, politiskt sakkunnig hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S).

En sådan process kan bli segdragen och ineffektiv. Tanken med delegationen är att den ska hitta goda exempel där validering fungerar bra för att ta lärdom för områden eller yrken där det inte fungerar, eller på annat sätt identifiera illa fungerande validering och komma med förslag hur man kan förbättra den. 

Flera områden

Fakta

Så här definierar regeringen validering

Med validering avses en strukturerad bedömning och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person har oberoende av hur de har förvärvats. Validering syftar till att individen ska kunna få en kvalifikation, det vill säga ett formellt intyg på att kompetensen motsvarar fastställda och erkända kriterier inom utbildning eller arbetsliv.

Källa: Kommittédirektiv 2015:120

Uppdraget omfattar valideringsfrågor inom gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, högskolan och övriga eftergymnasiala utbildningar och folkbildningar. Men också validering av reell kompetens inom olika yrken. Det kan även handla om valideringsfrågor som har att göra med utfärdandet av kvalifikationer som särskilda organisationer eller organ ansvarar för.

Delegationen ska också lämna förslag på en nationell strategi för validering. Strategin ska präglas av ”effektivitet, långsiktighet och överblickbarhet och som gynnar utvecklingen av hållbara och generella strukturer för validering på nationell och regional nivå”, enligt regeringens direktiv till delegationen.

Delegationen kommer inte att jobba isolerat.

– Till delegationen är det en expertgrupp knuten, säger Isabella Enbågen.

Förutom ordförande i delegationen är inga ytterligare personer utsedda. Ordförande är den tidigare vd:n på Almega Jonas Milton.

14 ledamöter och experter

Delegationen ska bestå av högst 14 ytterligare ledamöter som representerar olika branscher och parter inom arbetslivet. De ska även representera berörda myndigheter och regionala organ.

Samtidigt har regeringen gett Universitets- och högskolerådet, UHR, i uppdrag att utreda hur en försöksverksamhet med en särskild valideringsinsats inom högskolan och yrkeshögskolan kan utformas.

Försöket ska rikta in sig på personer som saknar fullständig dokumentation av utländsk gymnasial eller eftergymnasial utbildning. 

De förslag som UHR kommer med ska utmynna i en försöksverksamhet. Den inleds under 2016 och avslutas den 31 december 2020.  

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – KOMMITTÉDIREKTIV

Vad händer nu?

Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 december 2019. Men den 1 april varje år ska en delredovisning ske till arbetsmarknadsdepartementet och utbildningsdepartement.

Länk till uppdraget. Kommittédirektiv 2015:120

 


Nämnda personer

Aida Hadžialic

Regionstyrelsens ordförande (S) Region Stockholm, finansregionråd
jur. kand (Lunds uni., 2010), fil. kand i affärsekonomi (Stockholms Handelshögskola, 2014)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00