Genomförandet av Nagoyaprotokoll snart i hamn
AVTAL. Enligt ett lagförslag från regeringen kan Nagoyaprotokollet ratificeras av Sverige i höst – ett år senare än klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) hade hoppats på.

Johanna Alskog
Redaktör Altinget Miljö och Energi samt Altinget SäkerhetNagoyaprotokollet är ett internationellt avtal från 2010 om hur världens genetiska resurser ska fördelas rättvist. Stora delar av överenskommelsen är genomförd i Sverige genom en EU-förordning. Nu har regeringen lämnat över förslag till riksdagen på de kompletterade lagändringarna som krävs för att regeringen sedan ska kunna ratificera överenskommelsen.
Klimat- och miljöminister Åsa Romson hade hoppats att processen skulle gå snabbare. I ett svar på en skriftlig fråga från riksdagsledamot Jens Holm (V) i november 2014 skrev Romson att hon hoppades att "Sverige ska ratificera protokollet under 2015 i enlighet med målsättningen från Nagoya".
Lagförslaget innebär att Sverige inför straffbestämmelser om att den som inte följer reglerna och inte har visat tillbörlig aktsamhet kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Aktsamhet innebär att ta reda på hur man fått tillgång till att använda resursen, kunskapen och att nyttan av användningen fördelas på ett rättvist och skäligt vis.
BESLUTSKEDJAN – PROPOSITION
Vad händer nu?
Regeringen har lämnat över propositionen till riksdagen. Riksdagsledamöterna kan nu lämna sina motförslag, följdmotioner. Därefter ska den behandlas av miljö- och jordbruksutskottet, innan det är dags för riksdagen att rösta.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 augusti 2016. Därefter kan regeringen ratificera Nagoyaprotkollet.
Regeringens proposition (2015/16:161) Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser