Debatt

Forskare: Kvaliteten brister när svenska myndigheter jobbar med öppna data

Öppna data är viktiga och har potential att skapa värde och tillväxt, men det sker inte per automatik. Den svenska satsningen på öppna data har två huvudproblem: kvalitet och samverkan. Det skriver Gunnar Wettergren, forskare vid Stockholms universitet.

”Det är bättre att företag hör av sig till myndigheter och ber om data (via API) som de faktiskt behöver, i stället för att myndigheter försöker gissa vad som är relevant eller har som mål att lägga ut allt.”
”Det är bättre att företag hör av sig till myndigheter och ber om data (via API) som de faktiskt behöver, i stället för att myndigheter försöker gissa vad som är relevant eller har som mål att lägga ut allt.” Foto: Annika Byrde/NTB/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Hur kan ett land som Sverige, som anses ligga i absolut framkant inom teknik, innovation och produktutveckling, vara så dåligt på att använda öppna data? När OECD rankar världens länder hamnar Sverige i bottenskiktet. Det är något av en paradox, med tanke på att mellanmjölkens land ofta anses vara bäst i världen när det gäller öppenhet och progressivitet.

Det nedslående resultatet kan bero på hur och vad man mäter, och att länder har olika politiska system. Det är i alla fall en del av den politiskt motiverade förklaringen som Myndigheten för digital förvaltning (Digg) ger. Tyvärr är det inte så enkelt. I min värld har den svenska satsningen på öppna data två huvudproblem: kvalitet och samverkan.

Processen ska vara enkel

För att höja kvaliteten behöver vi satsa tid och pengar på att göra processen så enkel och universell som möjligt. 

Värdet av öppna data uppskattas till många miljarder kronor, men värdet realiseras ju först när materialet används. I dag är det för stort fokus på antalet dataset som görs tillgängliga – och för lite fokus på datamaterialets kvalitet och användbarhet. Ett dataset som görs tillgängligt måste uppdateras, myndigheten måste kunna garantera dess innehåll, och tillgängliggöra det på ett sätt som tillåter hämtning via API. Allt detta kostar pengar. Men kvaliteten och att datamaterialet faktiskt används är essentiellt för att realisera värdet – annars blir det bara ”döda” dataset som publiceras för sakens skull.

För att höja kvaliteten behöver vi satsa tid och pengar på att göra processen så enkel och universell som möjligt. Det är bättre att företag hör av sig till myndigheter och ber om data (via API) som de faktiskt behöver, i stället för att myndigheter försöker gissa vad som är relevant eller har som mål att lägga ut allt. Samverkan mellan nyttjare och leverantörer av data måste bli smidigare, snabbare och framför allt mer frekvent.

Måste dela på risken

Detta leder oss osökt in på datadriven innovation och samarbete mellan offentliga och privata aktörer. I Sverige lyfts sådana samarbeten ofta fram som ett sätt att transformera stat och kommuner, vilket är helt rätt tänkt. Men även här har vi utmaningar att hantera.

Förutom det uppenbara, att en privat aktör måste kunna lita på data som läggs ut, är den största utmaningen vem som tar risker i ett publikt-privat samarbete. I dag ligger risken uteslutande på företag, entreprenörer och privatpersoner som förväntas använda de data som erbjuds, skapa innovativa tjänster och sedan hoppas att staten eller kommuner köper tjänsterna via en upphandling. Det är inte direkt en situation som leder till tillväxt eller värderealisering.

Om vi faktiskt menar allvar med att uppmuntra samarbeten mellan offentliga och privata aktörer, kanske med en idé om en ”government app-store”, så måste vi dela på risken. Vi behöver hitta en form där stat och kommuner motiverar och faktiskt kan ”garantera” en affär för intressenter som vill innovera och skapa framtidens digitala tjänster. Inte motarbeta innovation, som i fallet med den öppna skolplattformen i Stockholms stad.

Vidare har vi en nästan ohållbar situation där myndigheters och kommuners autonomi gör att privata aktörer måste bearbeta samhällsapparaten på många fronter: en kommun/myndighet i taget. Tillsammans med risktagandet leder detta till att få är intresserade av att ingå partnerskap med offentliga aktörer.

Så får vi verkligt värde

Öppna data är viktiga och har potential att skapa värde och tillväxt, men det sker inte per automatik. Stat och kommuner måste bli professionella i hur data hanteras, och lyhörda för vad marknaden vill ha. De behöver samarbeta och lära av goda exempel – som Trafikverkets satsningar.

Enkelt uttryckt: Offentliga aktörers roll är att sammanställa och tillgängliggöra data som samhället behöver på ett säkert, användbart och tillförlitligt sätt. Privata aktörers roll är att skapa och innovera. Då får vi tillväxt och verkligt värde utifrån marknadens och medborgares faktiska behov.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget