Fel att öka beskattningen av finansanställda

Två år efter att regeringen införde en straffskatt på finanssektorn föreslås nu ännu en skatt i budgetpropositionen som direkt riktar in sig på finansbranschen. Denna gång på dess anställda. Förslaget om att höja jämförelseräntorna för finansanställdas ränteförmåner får liten effekt på statskassan, men stor effekt för finansbranschens medarbetare.

Det ekonomiska läget i Sverige har knappast undgått någon, allra minst regeringen. Många privathushåll kämpar med ökade hushållsutgifter och den ekonomiska oron är hög. Konjunkturinstitutets prognos är att Sveriges lågkonjunktur består in i nästa år.

När de första räntehöjningsbeskeden från Riksbanken kom blev Finansförbundets medlemmar nedringda av oroliga kunder. Oron har inte minskat sen dess och det påverkar de finansanställdas yrkesvardag. Enligt förbundets senaste mätning Stressrapporten upplever fem av tio medlemmar att stress och press är ett arbetsmiljöproblem. Hög arbetsbelastning och slimmade organisationer med för få anställda i kombination med svårigheter att rekrytera är några av orsakerna till stressen på arbetsplatserna. Dessutom anger 25 procent den ökade ekonomiska oron i samhället som en anledning till ökad press på jobbet.

Det är i detta omvärldsläge som regeringen lägger budgetpropositionsförslaget som avser att höja jämförelseräntan för de ränteförmåner som många finansanställda har. Bakom det tekniska förslaget som räknar på olika marginaler och procent anas ett behov av att höja inflödet till statskassan. Men för många i finansbranschen är ränteförmånen en viktig del för att få privatekonomin att gå ihop, en höjd jämförelseränta för ränteförmån kommer att påverka de finansanställdas privatekonomi negativt.

Felaktig bild

Det finns en bild av de finansanställda som inte riktigt stämmer. Till exempel ligger lönen i de vanligaste yrkesgrupperna mellan 27 000 och 37 000 kronor i månaden, vilket gör att Finansförbundets medlemmar, precis som många andra just nu också har ett tufft ekonomiskt läge. De flesta inom finansbranschen får reallönesänkningar givet den höga inflationen.

Förslaget ger förhållandevis lite pengar till statskassan samtidigt som den negativa effekten på privatekonomin hos medarbetarna inom finansbranschen blir desto större.

Så varför läggs budgetförslaget över huvud taget? I promemorian visar beräkningarna att en höjd jämförelseränta för ränteförmån kommer att generera 0,13 miljarder kronor till staten år 2024. Från år 2025 och framåt stiger summan till 0,25 miljarder kronor. Förslaget ger förhållandevis lite pengar till statskassan samtidigt som den negativa effekten på privatekonomin hos medarbetarna inom finansbranschen blir desto större. Att öka intäkterna till staten genom att beskatta medarbetarna hos en specifik bransch är varken rättvist eller seriöst.

När villkorsförsämringar införs riskerar det även att försämra möjligheterna att rekrytera ny kompetens till en redan hårt konkurrensutsatt bransch samt minska incitamenten för nuvarande medarbetare att stanna kvar inom branschen.

Skulle kräva skatteöversyn

Som ordförande för Sveriges största fackliga organisation inom bank- och finansbranschen med omkring 25 000 yrkesverksamma medlemmar, ser jag i stället en annan lösning på det som regeringen försöker åstadkomma med sitt förslag.

Finansförbundet tar inte ställning till huruvida skatteintäkterna till statskassan behöver öka framöver, men om det är regeringens bedömning, bör en transparent och rättvis översyn av skattesystemet göras. Detta samtidigt som utflödet i form av bland annat bedrägerier och skattefusk bekämpas. En sådan skatteöversyn bör inkludera andra branscher som i dagsläget betalar betydligt mindre i skatt än finansbranschen, exempelvis internationella företag som genom olika skatteplaneringar väljer att betala skatt i lågskatteländer. Även andra möjliga skattebaser såsom kapitalinkomster bör beaktas.