EU-domstolen ska inte ha makten över svenska medielagar

Mediers grundlagsskydd i Sverige är avgörande för mediers förutsättningar att bedriva journalistik. Skyddet som grundlagen ger är en förutsättning för mycket av den svenska pressfriheten. Utan grundlagsskydd kan till exempel en journalist inte garantera källskydd fullt ut eftersom det svenska systemet med meddelarfrihet och efterforskningsförbud är beroende av grundlagsskyddet.

Kommersiella företag skapar rättsdatabaser

Det är därför viktigt att gränsen mot det grundlagsskyddade området är knivskarp. Det måste vara enkelt för såväl en journalist som en källa att avgöra om grundlagsskydd gäller eller inte.

I Sverige har vi ett system som gör det lätt att se till att en webbsida omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens skydd. Genom att ansöka om ett utgivningsbevis kan du lätt bli ansvarig utgivare för en webbplats. Det gör att alla som vill enkelt kan bedriva journalistisk verksamhet och utöva sin yttrandefrihet. Det är en styrka för vår demokrati och något som vi på Journalistförbundet värnar.

Systemet är dock inte problemfritt. Vi har sedan flera år sett en utveckling där kommersiella företag som har helt andra syften än att bedriva journalistisk verksamhet använder utgivningsbevisen för att erbjuda rättsdatabaser. Det handlar om publiceringar av personuppgifter som ligger långt utanför gränsen för vad som skulle accepteras av Medieombudsmannen inom det medieetiska systemet.

Ingen hänsyn tas till de genomgripande skillnader som finns i EU-ländernas rättsordningar.

Men det går inte att förbjuda rättsdatabaser helt. Rättsdatabaser är ett avgörande verktyg för många journalister som granskar ekonomisk brottslighet, gängvåld och korruption. Det har därför varit svårt att hitta en reglering som gör att de som har ett legitimt behov av att använda rättsdatabaser ges fortsatt tillgång till dem, samtidigt som man löser problem som kan uppstå för enskilda vars uppgifter förekommer i databaserna. Svenska politiker har därför fått kalla fötter och vid två tillfällen stoppat grundlagsändringar om reglering av rättsdatabaserna.

GDPR trumfar grundlagen

Men där politikerna velat har domstolarna nu satt ner foten. I flera fall har domstolar i Sverige kommit fram till att EU:s dataskyddsförordning GDPR trumfar den svenska grundlagen. Även Nyhetsbyrån Siren är drabbad. Och Integritetsskyddsmyndigheten har meddelat att de ändrar sin rättspraxis och börjar bedriva tillsyn även mot databaser med grundlagsskydd.

Att den svenska offentlighetsprincipen, som grundlagsskyddades första gången 1766, genomsyrar hela den offentliga förvaltningen med principer som frågeförbud och skyndsamhetskrav bryr sig domstolarna inte om. Ingen hänsyn tas till de genomgripande skillnader som finns i EU-ländernas rättsordningar.

Till saken hör att regeringen tillsatt en utredning som på nytt arbetar med att försöka åstadkomma en grundlagsändring. Utredningen ska också titta på frågan om de svenska grundlagarnas förhållande till EU-rätten. Men att invänta den demokratiska processen med grundlagsändring tycks domstolarna inte ha tid med.

Ta tillbaka makten från EU

Svaret vi på Journalistförbundet får från lagstiftaren varje gång vi påpekar att Sverige måste försvara pressfriheten i EU är att ”det regleras ändå i vår grundlag så det är redan skyddat”. Det är minst sagt otydligt vad som gäller, gränsen mot det grundlagsskyddade området börjar få allt suddigare konturer.

Svenska politiker måste ta tillbaka makten över våra grundlagar och tydliggöra gränsen mot det grundlagsskyddade området till förmån för yttrandefriheten. Något annat vore att göra Sveriges journalister, den undersökande journalistiken och vår demokrati en björntjänst.