Det föds för få barn i Sverige – dags att tag i de låga födelsetalen

Lågkonjunktur, en ökande våldsvåg och säkerhetsläget. Sverige står inför akuta utmaningar som kräver omedelbara åtgärder. Ändå är det avgörande att svensk politik också ser bortom nuvarande kriser. Om inte riskerar dagens utmaningar att bli morgondagens katastrofer. En sådan utmaning är den sjunkande nativiteten. Här bör Sverige agera innan det är för sent. 

I genomsnitt behöver varje kvinna föda 2,1 barn under sin livstid för att befolkningen inte ska minska. Ett födelsetal under 1,0 innebär att kommande generation kommer att vara mindre än hälften så stor som den föregående. Vi kan se detta i Sydkorea med ett födelsetal på 0,8 och i Kina, där FN uppskattar födelsetalet till 1,2 – och det är på nedgång. Dessa länder kämpar för att vända trenden, men mycket tyder på att de kan vara för sent ute. Normerna kring familjebildning har redan förflyttats. Konceptet syskon har förpassats till historien, och ett eller inget barn har i stället blivit normen. Befolkningen kommer då obönhörligen, utan stor invandring, att åldras och krympa. Denna förändring påverkar på djupet ett lands ekonomiska, politiska och kulturella framtid.

Nu är rätt tidpunkt att agera, innan födseltalen minskar alltför mycket.

En halvmiljard mindre i skolpeng

I Sverige ligger födelsetalet för närvarande på 1,47 barn per kvinna, enligt den senaste statistiken från SCB. Detta är den lägsta siffran på femtio år, och trenden är tydligt nedåtgående. År 2022 markerade, både i absoluta och relativa tal, den största minskningen av barnafödelser på ett år sedan år 1922. Nedgången är tydlig över hela landet och omfattar både inrikes- och utrikes födda kvinnor. Situationen är särskilt illavarslande i storstäder som Stockholm, där födseltalet ligger ännu lägre än riksgenomsnittet. Konsekvenserna märks redan i kommunen, exempelvis i form av minskat elevunderlag i skolan. Fram till 2032 förväntas elevantalet minska med 6 000, vilket motsvarar över 500 miljoner kronor mindre i skolpeng.

Låga födelsetal har breda konsekvenser – från påverkan på välfärds- och pensionssystemet till nationens innovationskapacitet. Färre barn kan leda till färre framtida genier, innovatörer och entreprenörer. Forskning visar att många genombrott inom vetenskap och kultur drivs framåt av unga talanger. Vi vet inte vem som kommer att upptäcka botemedlet mot cancer, men sannolikheten är stor att det är någon som ännu inte fötts.

Självbilden måste justeras

Från ett politiskt perspektiv kan en åldrande befolkning förskjuta fokus mot att bevara nuvarande system snarare än att driva förändring. Utöver detta får den mänskliga aspekten inte underskattas. Länder med sjunkande födelsetal rapporterar ofta om ökade nivåer av psykisk ohälsa, missbruk och självmord, trots ekonomiska framsteg.

Nu är rätt tidpunkt att agera, innan födseltalen minskar alltför mycket. Först och främst behöver vi justera vår nationella självbild. Sverige skiljer sig inte längre positivt från den övriga västvärlden när det gäller barnafödande. I själva verket ligger vi något under EU:s genomsnitt.

För det andra borde alla nivåer – stat, region och kommun – beakta hur deras beslut kan påverka barnafödande. Som exempel, införandet av de extra amorteringskraven sammanföll med en minskning av barnafödandet i större städer. Det blev färre barn som föddes när kostnaden för att byta till en större bostad ökade. Detta kan vara en tillfällighet, men sanningen är att vi för närvarande vet alldeles för lite om hur politiska beslut påverkar denna avgörande faktor för samhällsutvecklingen. 

Slutligen krävs mer forskning på området. Vi behöver empiriskt undersöka anledningarna till det minskade barnafödandet. Med tanke på att vi i Sverige har världsledande demografisk forskning och utmärkt offentlig statistik, borde regeringen överväga att tillsätta en tvärvetenskaplig utredning för att grundligt utforska denna fråga.

I Stockholm arbetar exempelvis Moderaterna för att fler rymliga bostäder, anpassade för barnfamiljer, ska uppföras. Både på mikro- och makronivå kan och bör politiken verka proaktivt för att motverka den minskande nativiteten.