Det är 33 år sedan sist – tillsätt en ny maktutredning

Det var en livlig debatt som efterföljde Göran Hägglunds kontroversiella debattinlägg i Dagens Nyheter. I artikeln från 2009 gick den tidigare KD-ledaren till angrepp mot det som han menade var en ökad klyfta mellan vad som diskuterades vid Svenssons köksbord och vad det ”höghästade” etablissemanget avhandlade på kultursidorna.

Debattinlägget kallades bland annat för populistiskt och onyanserat. Och i efterhand även för startskottet för det kulturkrig som skulle komma att prägla inrikespolitiken. Men bortom Hägglunds tilltal har frågan – i vilken mån vanligt folk har möjlighet att påverka sin vardag – tyvärr inte diskuterats mer ingående under en lång tid.

Det är dags för en ny maktutredning

Annat var det för tre decennier sedan. Då presenterades Maktutredningen, vars uppdrag var att fördjupa sig i frågor som medborgarnas möjligheter att påverka sina levnadsvillkor. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande 1990, och sedan dess har frågor om hur maktfördelningen i Sverige ser ut lämnats därhän. I dag har bristen på djupgående underlag och relevant information om hur makten i Sverige har förändrats i sin tur gjort det svårt att veta hur maktförändringarna tar sig till uttryck. Det är en av många anledningar till varför det är på tiden att tillsätta en ny maktutredning. 

...bortom Hägglunds tilltal har frågan – i vilken mån vanligt folk har möjlighet att påverka sin vardag – tyvärr inte diskuterats mer ingående under en lång tid.

Det är svårt att koka ned de enorma förändringar som politiken, kulturlivet och det svenska samhället i stort har genomgått sedan 1990. Sett till frågor som handlar om tillståndet för den svenska demokratin har antalet aktiva partimedlemmar halverats, vilket även har påverkat antalet politiska uppdrag. Valdeltagandet i Sverige tillhör fortfarande en av världens högsta andelar, men samtidigt har skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda ökat sedan 1990-talet. I det senaste riksdagsvalet uppgick den till över 20 procentenheter.

Den efterlängtade valfriheten som infördes i välfärden lär ha stärkt medborgarnas egenmakt, men det saknas fortfarande en samlad bild av vilka andra konsekvenser det har haft i fråga om maktfördelningen. Svängdörrarna mellan politik och de som jobbar med att påverka politiken har dessutom blivit mer tydliga. Den ökade rörligheten mellan förtroendeuppdrag och lobbyistuppdrag för organisationer och företag belyser både korruptionsrisker och en risk för att makten har blivit alltmer koncentrerad.

Inte bara önskvärd, utan nödvändig

Till sist riskerar utvecklingen av den grova kriminaliteten att få väldigt stora konsekvenser för hur medborgare upplever möjligheten att få göra sina röster hörda, och inte minst känna sig trygga. Nyligen visade en SNS-rapport att den grova organiserade brottslighetens påverkan på samhället utgör ännu en viktig anledning för varför en ny maktutredning inte bara är önskvärd, utan nödvändig. 

I rapporten skriver statsvetaren Carina Gunnarsson att systemhotande aktiviteter hotar själva kärnan i vad det innebär att utgöra en stabil demokrati. Förutom att kriminaliteten påverkar våldsmonopolet och oberoende myndighetsbeslut, menar Gunnarsson att en urholkad tro på likhet inför lagen kan ha långsiktiga effekter på tilliten till staten, och i förlängningen andra medborgare. Det är en av flera anledningar till varför en ny maktutredning inte bara borde titta på de traditionella maktförhållanden som har utretts förr, utan även en rad problem som har ökat i omfattning under senaste decennier. 

”Det börjar bli hög tid att återupprätta det sunda förnuftet i svensk politisk debatt”, skrev Hägglund och avslutade sin omdebatterade artikel. Vad han menade med sunt förnuft är svårt att uttyda, men klart är att det en ny maktutredning hade höjt kunskapen om Sveriges problem, vilket även hade underlättat att hitta lösningarna på de problem som Sverige står inför.