Debatt

Debatt: Så kan överimplementering av EU-lagstiftningen undvikas

DEBATT. Ett gemensamt regelverk på EU-nivå är bra, men förutsätter att Sverige inte ställer strängare krav vid genomförande, tillämpning och tolkning än vad EU-lagstiftningen kräver, skriver tio representanter från näringslivet. 

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

En stor del av antalet nya eller förändrade regler, och uppskattningsvis hälften av regelbördan som berör svenska företag följer av EU-lagstiftningen.

På många områden har de nationella regelverken ersatts av ett gemensamt regelverk på EU-nivå med syfte att ge samma spelregler och förutsättningar för alla företag att verka och konkurrera på den gemensamma europeiska marknaden.

Det är bra, men förutsätter att Sverige och övriga EU-medlemsstater inte ställer strängare krav vid genomförande, tillämpning och tolkning än vad EU-lagstiftningen kräver, så kallad överimplementering.

Redogörs inte

Det finns i dag ingen klar bild över vilka effekter svensk överimplementering av EU-regler får för svenska företag. Detta beror på att konsekvenser av överimplementering inte utreds och redogörs för innan beslut fattas.

Striktare tolkningar

I en rapport framtagen av Näringslivets regelnämnd (NNR) har vi därför lyft fram 13 konkreta exempel där Sverige har genomfört lagstiftningen på ett strängare sätt eller gjort striktare tolkningar än vad EU-lagstiftningen kräver.

Jämförelser görs också med några av våra grannländer. Exemplen omfattar lagstiftning bland annat inom områdena transport, livsmedel, redovisning och finans, miljö och upphandling.

Mer omfattande

Våra exempel visar att överimplementeringen medför negativa effekter för såväl små som stora svenska företags konkurrenskraft.

Överimplementeringen innebär till exempel att Sverige har valt att utvidga tillämpningsområdet så att fler företag omfattas eller att regelkrav lagts till utöver det som krävs i direktivet.

Vidare att man har behållit svenska nationella regler som är mer omfattande än vad som krävs av det aktuella direktivet och att strängare sanktioner eller andra efterlevnadsmekanismer används än vad som är nödvändigt för att genomföra lagstiftningen på ett korrekt sätt.

Förslag till regeringen 

För att undvika de negativa effekter som överimplementering innebär för svenska företag presenterar vi ett antal förslag på åtgärder till regeringen:

1. Utgångspunkten bör vara att det svenska genomförandet och tillämpningen/tolkningen av EU-rätten inte ska försämra företagens konkurrenskraft.

Vi ser därför positivt på riksdagens tillkännagivande till regeringen i denna del, som vi menar behöver omsättas i praktiken.

Vidare bör utgångspunkten också vara att det är EU-lagstiftningens miniminivå som ska gälla vid genomförande och tillämpning. I de fall det bedöms finnas anledning till att gå utöver EU:s krav så måste det motiveras och tydliggöras samtidigt som effekterna analyseras noga.

2. Vi behöver jämföra med hur andra länder genomför och tillämpar/tolkar EU-lagstiftning. Ett nordiskt samarbete på detta område vore naturligt och skulle bidra till att minska skillnaderna mellan våra länder och även kunna leda till bättre gehör för våra specifika förutsättningar i diskussioner på EU-nivå.

3. Sverige behöver en genomarbetad process med proaktivt arbete och kontinuerlig dialog med näringslivet för analys och input till regeringen i dessa frågor.

Bilda därför ett rådgivande forum till regeringen med företrädare för stat, näringsliv och övriga intressenter. Andra länder arbetar så i dag, exempelvis Danmark och Storbritannien.

Samma villkor

Väl avvägda beslut kan endast fattas genom att ha en klar bild över vilka effekter lagar och regler får för svenska företags förutsättningar och svensk konkurrenskraft i Sverige, och det i ett så tidigt skede som möjligt i beslutsprocessen.

På så sätt kan överimplementering undvikas vilket i sin tur leder till att de svenska företagen kan verka och utvecklas på samma villkor som andra företag inom EU.


Andrea Femrell
Vd, Näringslivets regelnämnd NNR
Andreas Åström
Chef näringspolitik och kommunikation, Almega
Fredrik Nordström
Vd, Fondbolagens förening
Patrik Nilsson
Samhällspolitisk chef, Företagarna
Anders Holmestig
Vice vd, Lantbrukarnas riksförbund
Tove Larsson
Näringspolitisk chef, Livsmedelsföretagen
Peter Thörn
Förbundsordförande, Småföretagarnas riksförbund
Hans Lindberg
Vd, Svenska bankföreningen
Tanja Rasmusson
Näringspolitisk chef, Sveriges byggindustrier
Tina Thorsell
Samhällspolitisk chef, Transportföretagen
Dokumentation

Foto:

Ateljé Uggla/Johan Jeppsson/Karl Gabor/Lars Clason/Hans Berggren/Studio CA/Anna Lauridsen Kullafoto/Håkan Flank/Rosie Alm/Lena Engstrand

På bild:

Andrea Femrell, Andreas Åström, Fredrik Nordström, Patrik Nilsson, Anders Holmestig, Tove Larsson, Peter Thörn, Hans Lindberg, Tanja Rasmusson och Tina Thorsell.


Nämnda personer

Andreas Åström

Näringspolitisk chef Installatörsföretagen
Magisterexamen i statsvetenskap (Umeå uni., 2000)

Hans Lindberg

Vd Bankföreningen
Fil.dr i nationalekonomi (Stockholms uni. 1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00