Bergheden (M): Riksdagen måste kunna bereda och stifta lagar

Sten Bergheden (M)
Riksdagsledamot

När en majoritet i riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen i en viss fråga förväntar sig både riksdagens ledamöter och alla andra att detta beslutet också ska genomföras av regeringen inom rimlig tid. I dag finns det exempel på tillkännagivanden som är tagna för över 5-6 år sedan men regeringen har ännu inte genomfört riksdagens beslut, vilket självklart är helt oacceptabelt.

Förhalar medvetet ärenden

Efter att tillkännagivande är taget så är meningen att regeringen med sina departement, tjänstemän och utredningspengar ska kunna utreda och bereda ärendet för att sedan återkomma till riksdagen för beslut. Men med dagens system så har regeringen orimligt lång tid på sig att bereda och återkomma till riksdagen. Detta måste styras upp.

Om regeringen inte vill genomföra det riksdagen har tagit ett tillkännagivande om, kan man i dag medvetet förhala och fördröja ärendet. Utåt heter det att man ”bereder ärendet” men i själva verket har man lagt tillkännagivandet nederst i byrålådan och försöker sen glömma bort det.

Riksdagen måste få verktyg

I dag kan regeringen i princip gräva ner tillkännagivandena i utredningar som är helt oproportionerligt långa och därmed undvika att genomföra tillkännagivandena.

Sten Bergheden (M)
Riksdagsledamot

Ett annat problem som gör att riksdagen ibland kan uppfattas som tandlös är att det saknas ett tydligt lagstiftningskansli i riksdagen som kan hjälpa till att bereda lagförslag och bereda för lagstiftning direkt i riksdagen. När det finns en tydlig majoritet för ett nytt lagförslag eller att regeringen på olika sätt har vägrat att genomföra det riksdagen har tagit ett tillkännagivanden om så måste riksdagen ha verktygen och resurserna för att kunna utreda, bereda och stifta lagen direkt i riksdagen.

Förändring krävs

Därför behövs följande förändringar:

1. Det behövs nya regler runt tillkännagivandena så att regeringen tvingas att inom två månader efter tillkännagivandet återkomma till riksdagen med åtgärdsförslag på hur tillkännagivandet ska lösas. Regeringen bör då redovisa en tydlig tidsram och när man räknar med att lämna en proposition till riksdagen i ärendet. Denna tidsram ska sedan godkännas av utskottet och riksdagen. I dag kan regeringen i princip gräva ner tillkännagivandena i utredningar som är helt oproportionerligt långa och därmed undvika att genomföra tillkännagivandena.
   
   
2. Det behöver också inrättas ett lagstiftningskansli i riksdagen som kan vara behjälpliga i arbetet då en majoritet i riksdagen vill lagstifta direkt i riksdagen. Självklart behöver riksdagen ha resurser och förmåga att kunna ta fram utredningar och underlag för att bereda ett lagförslag och bereda för lagstiftning direkt i riksdagen.

"En regerings goda vilja"

En tydlig majoritet med ett tydligt beslut och tillkännagivande kan inte vara beroende av en regerings goda vilja att stifta nya lagar, utan riksdagen måste ha full kapacitet och möjlighet att stifta lagar direkt i riksdagen. En regering ska inte kunna förhala eller fördröja ett beslut som är taget i Sveriges riksdag.