Ivo bromsar utvecklingen av nya LSS-boenden

Vi som bygger LSS-boenden åt privata vårdbolag ser att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, med alltför långa handläggningstider, bromsar utvecklingen av nya LSS-boenden. Det är ett allvarligt problem som regeringen måste ta itu med.

Om en privat aktör vill driva ett LSS-boende måste de först söka tillstånd hos Ivo.

Handläggningstiden är A och O 

Innan en ansökan kan göras måste en person anställas som kan stå på tillståndet, och det är den som sedan blir verksamhetsansvarig för boendet. Företagen kan därför inte söka tillstånd för långt innan boendet är redo för inflyttning, annars riskerar de att stå med kostnader för personal innan verksamheten kan startas. Söker de för sent står de i stället med dyra hyror utan intäkter. Att kunna planera utifrån hur lång handläggningstiden är blir därmed A och O.

Vi försöker hitta flexibla lösningar för att minska deras hyreskostnader, men vi kan inte heller stå utan intäkter allt för länge.

På Ivos egen hemsida skriver myndigheten att handläggningstiden för ett nytt tillstånd är fyra månader. Handläggningstiden för ändringar ska enligt samma information vara cirka en månad. Verkligheten de privata aktörerna möter när de söker tillstånd är en helt annan.

I dagsläget är den faktiska handläggningstiden oftast mellan sex och tolv månader. Om en ändring eller komplettering behöver göras, kan det resultera i ytterligare ett halvårs väntan. Nyligen fick vi se hur en av våra kunder gick i konkurs för att tillståndet dröjde så länge att pengarna inte räckte till. Andra kunder flaggar också för att de inte kommer hinna få tillstånd innan deras boenden står klara. Vi försöker hitta flexibla lösningar för att minska deras hyreskostnader, men vi kan inte heller stå utan intäkter allt för länge.

Sinkar etableringen av nya boenden 

Den här situationen sinkar etableringen av nya LSS-boenden och gör det svårare för små, privata företag att konkurrera med de större bolagen. Ett stort bolag kan svälja kostnaderna som ett försenat tillstånd innebär. De mindre aktörerna får kämpa i motvind.

I slutändan leder det här till att personer med funktionsnedsättning får vänta oskäligt länge på en bostad, och att de i princip står utan valmöjligheter när de väl tilldelas en plats. När de har flyttat in kan de flesta dessutom glömma att få flytta till ett annat boende om de inte skulle trivas. Det finns nämligen ingen luft i systemet.

Problemen har uppmärksammats i flera år, både av politiker i socialutskottet och av aktörer som SKR, Vårdföretagarna, Fremia och Famna. Trots det tycks situationen bli värre snarare än bättre. Regeringen måste ta krafttag för att säkra kortare handläggningstider. Här är några av de åtgärder som krävs:

• Att Ivo tilldelas mer resurser för att göra det möjligt för myndigheten att anställa fler handläggare.
• Att Ivo får i uppdrag att se över varför handläggningstiderna är så långa och implementera nya arbetssätt för att möjliggöra snabbare handläggning.
• Att skapa incitament genom att se över avgifterna för tillstånd hos Ivo. Samma modell som med bygglov, där avgiften minskas eller tas bort helt vid en försenad handläggning, kan med fördel tillämpas.

Sverige måste ta itu med bristen på LSS-boenden. Att inte göra det är att överge en av samhällets mest sårbara grupper. Ivo kan, med rätt förutsättningar, vara en stark kraft i utbyggnaden av nya grupp- och servicebostäder; en samarbetspartner som jobbar flexibelt och hittar lösningar samtidigt som kvalitet bibehålls.

Men i dag är de bara en stor, skattefinansierad bromskloss.