Debatt

Gode män är alltför ofta ett hinder för självbestämmande

Okunskap och en förlegad lagstiftning motverkar delaktighet för den som har en ställföreträdare. Om Sverige vill ha ett system som bygger på individens rättigheter och är i samklang med tiden måste förändringar ske. Det skriver FUB, ett riksförbund för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

”I dagsläget finns inga krav på att en ställföreträdare ska ha kompetens att ge ett för huvudmannen anpassat stöd i beslutsfattande.”
”I dagsläget finns inga krav på att en ställföreträdare ska ha kompetens att ge ett för huvudmannen anpassat stöd i beslutsfattande.”Foto: Jessica Gow/TT
Christina Heilborn
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den statliga utredningen om gode män och förvaltare – Ställföreträdarskap att lita på – har nu presenterat sitt betänkande. Riksförbundet FUB uppmanar regeringen att skyndsamt gå vidare med utredningens förslag att utse en nationell myndighet som kan säkerställa god kvalitet och likhet över landet.

Otidsenlig lagstiftning väcker kritik

Ett system med detta som utgångspunkt är inte värdigt ett modernt samhälle och omöjliggör uppfyllelsen av Sveriges funktionshinderspolitiska mål.

Att ha en god man eller förvaltare innebär att man behöver stöd i att fatta de flesta beslut som hör till en välfungerande vardag. Stödet är personligt och innebär att en annan person får stor insyn och påverkan på ens liv. Det kan vara en svår balansgång för en ställföreträdare att avgöra vad som är bäst för huvudmannen utan att begränsa dennes självbestämmande.

FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar har länge kritiserat Sveriges regler kring gode män och förvaltare. Funktionsrättskonventionen, som Sverige har åtagit sig att följa, anger att alla personer ska anses vara kapabla att fatta beslut. Kommittén anser att Sveriges nuvarande lagstiftning strider mot den principen, genom att ställföreträdare fattar beslut för sin huvudman, i stället för tillsammans med huvudmannen.

”Inte värdigt ett modernt samhälle”

Till skillnad från många andra europeiska länder har inte det svenska systemet beslutsdeltagande som utgångspunkt. Det är kanske inte förvånande med tanke på att lagstiftningen bygger på regler som antogs för nästan hundra år sedan (1924) och i många aspekter inte har förändrats, trots att Sverige avskaffade omyndigförklaringen 1989. Lagstiftningen präglas fortfarande av synsättet att personer som behöver stöd i att fatta beslut inte ska ha samma rättigheter som andra personer. Ett system med detta som utgångspunkt är inte värdigt ett modernt samhälle och omöjliggör uppfyllelsen av Sveriges funktionshinderspolitiska mål.

Delaktighet förutsätter kunskap

Forskaren Torbjörn Odlöw redogör för problemen med det svenska systemet i FUB:s nya rapport Kunnig, engagerad och tillgänglig – om rollen som ställföreträdare för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Rapporten ger en aktuell bild av vad ett ställföreträdarskap kan innebära för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

En god man ska vara ett stöd i självbestämmande, men är i alldeles för många fall i stället ett hinder. I dagsläget finns inga krav på att en ställföreträdare ska ha kompetens att ge ett för huvudmannen anpassat stöd i beslutsfattande. Om en person med intellektuell funktionsnedsättning ska ha möjlighet att fatta beslut tillsammans med en ställföreträdare, måste dock ställföreträdaren och huvudmannen kunna kommunicera med varandra. Det förutsätter också att ställföreträdaren har kunskap om vad intellektuell funktionsnedsättning innebär och kan använda pedagogiska hjälpmedel.

Förändringar som krävs

Om Sverige vill ha ett ställföreträdarsystem som bygger på individens rättigheter och är i samklang med tiden, anser Riksförbundet FUB att följande måste genomföras:

  • Krav införs på att ställföreträdare ska involvera huvudmannen i så stor omfattning som möjligt samtidigt som rätten till egenvald kommunikation stärks.
  • Krav införs som gör det obligatoriskt för alla ställföreträdare att genomgå en kvalitetssäkrad, nationell grundutbildning. Utbildningen ska kompletteras med särskild utbildning utifrån varje huvudmans behov.
  • En nationell myndighet ges ansvar för kompetensutveckling, föreskrifter, riktlinjer och samordnad tillsyn.

Läs också


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024