Förslag om att stoppa oseriös assistans får kritik

Regeringen har skickat ut förslag om vissa ändringar i reglerna kring personlig assistans på remiss. Dels gäller det förslaget om att det ska bli möjligt för Försäkringskassan och kommuner att neka en assistansberättigad person utbetalning av ersättning om verksamheten utfört assistans utan tillstånd.

Genom att stoppa betalningar för assistans av verksamheter som får tillståndet indraget, hoppas regeringen komma åt de kriminella eller oseriösa aktörerna inom personlig assistans.

– Vi tycker det är fullt rimliga förslag. Men vi tror inte att de löser hela problemet. Om man vill komma åt de som missbrukar systemet, så tror vi inte att detta räcker. Men det är fullt rimligt att man inte betalar ut pengar till verksamheter som inte har tillstånd, säger Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig på Riksföreningen Jag, till Altinget.

När det stoppas

Även de flesta andra remissinstanserna håller med om att det är ett rimligt förslag om att stoppa utbetalningarna vid indraget tillstånd. I stället ges synpunkter på när och hur betalningarna ska stoppas.

I förslaget står att ersättning ska betalas ut för assistans som har utförts innan den assistansberättigade har underrättats om att verksamheten saknade tillstånd. Det är endast vid särskilda skäl som ersättning kan betalas ut trots vetskapen om att det saknas tillstånd.

Tillsammans med andra remissinstanser, anser Intressegruppen för assistansberättigade (Ifa) att det inte är rimligt att ha endast särskilda skäl som krav vid utbetalning. I stället vill de se en viss tid som ersättning kan betalas ut efter att de fått reda på att tillståndet dragits in.

– Alla assistansanvändare som precis då nås av den informationen, står helt plötsligt inför en dramatisk förändring när man ska byta assistans, säger Lilly Key, verksamhetsansvarig vid Ifa, till Altinget. Hon tillägger:

– Utbetalning från Försäkringskassan sker bara vid månadsskifte vid byte av assistans, därför anser vi att rådrummet ska vara minst en månad eller det månadsskifte som infaller närmast efter att en månad har passerat.

Hon får medhåll från Nässjö kommun som är kritiska till att det inte är klargjort vem och hur särskilda skäl ska utredas. Vårdföretagarna tillägger att en övergångsperiod med utbetald ersättning även har betydelse för att de personliga assistenterna får lön.

Ta fram stöd för avtal

Ytterligare ett förslag från regeringen, är att Socialstyrelsen och Försäkringskassan ska få i uppdrag att ta fram vad som ett avtal mellan assistansberättigad och anordnare ska innehålla.

Det är något som remissinstanserna är kritiska mot.

Myndigheterna kan lätt strömlinjeforma avtalen.

Cecilia Blanck
Verksamhetsansvarig på Riksföreningen Jag

Lilly Key förklarar att det finns en risk att myndigheten standardiserar assistans genom att utforma avtal. På sin höjd bör myndigheterna ta fram förslag till avtal med en miniminivå och med vissa grundläggande punkter.

– Skälet är den grundläggande principen inom personlig assistans och det är att den ska vara personlig. Om man skapar ett standardavtal så blir det inte en personlig assistans för den enskilde.

Hon får medhåll av bland andra Riksföreningen Jag:

– Det finns en stor bredd och det är meningen att det ska finnas en mångfald. Vi vill egentligen bara markera att man behöver tillåta olikheter i avtalen för att valfriheten fortfarande ska få finnas kvar. Myndigheterna kan lätt strömlinjeforma avtalen, säger Cecilia Blanck.

Båda organisationerna är tydliga med att myndigheterna måste ha kontakt med alla berörda under tiden man tar fram rekommendationer om avtal.

– Det hoppas vi verkligen att man gör. Det är viktigt att lyssna in när man vill förenkla för assistansanvändarna så man inte får motsatt effekt, säger Cecilia Blanck.