Tankesmedja: Påskynda den gröna omställningen i Norden och Baltikum

Snabbt växande tekniker som artificiell intelligens, maskininlärning, blockkedjor och sakernas internet, bara för att nämna de mest framträdande, har tagit sig långt förbi den inledande hajpen. De levererar nu lösningar för verkliga förhållanden inom olika sektorer och minskar därmed koldioxidutsläppen. Men vi måste öka takten för detta momentum.

Nödvändig omställning

Som framgår av den senaste rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) finns ingen historisk motsvarighet till hastigheten och omfattningen av den nödvändiga omställningen. Med rätt politik kan man undanröja hinder, utnyttja resurserna bättre och skapa incitament för företag, forskare och offentliga institutioner att samarbeta. Kort sagt kan innovativt beslutsfattande bidra på ett avgörande sätt.

Kort sagt kan innovativt beslutsfattande bidra på ett avgörande sätt.

”Enabling the Digital Green Transition” är en ny studie som har beställts av Nordiska ministerrådet och genomförts av ett konsortium under ledning av den Köpenhamnsbaserade tankesmedjan Mandag Morgen. Resultatet är en samling forskningsbaserade rekommendationer för politisk innovation.

Skapa incitament

Centralt för alla rekommendationer är integrering av ny teknik och åtaganden att använda den för att uppnå mer hållbara samhällen samt värdet som skapas genom att ha rätt tänkesätt och framtidsanpassad politik. Genom att skapa incitament för att främja digital grön innovation genom samarbete mellan sektorer, regioner och länder kan vi visa verkligt ekonomiskt och miljömässigt mervärde för företag, myndigheter och medborgare.

Även om resultaten varierar från land till land finns det uppenbara möjligheter att lyfta fram:

• Utnyttja värdet av öppna gröna data

Även om många nordiska och baltiska länder har nationella öppna dataportaler finns det en stor variation i vilken utsträckning dessa omfattar tillräckligt med klimatrelaterade datamängder och ger säker och lättillgänglig tillgång till användning och delning av data. Att förbättra detta kommer att stärka innovationen av nya digitala gröna lösningar för såväl privata som offentliga organisationer och, med rätt politik, påskynda den digitala gröna omställningen i hela Norden och Baltikum.

• Finansiera digitala gröna samarbeten och inkubatorer

De nordiska och baltiska länderna uppvisar många relevanta initiativ som främjar innovation inom olika sektorer. Somliga har skapat nätverkskluster, där akademin, industrin och regering samarbetar för att testa, skala upp och bygga lösningar som passar marknaden. Somliga har också väletablerade företagsinkubatorer och acceleratorprogram. Det behövs dock fler kluster, inkubatorer och acceleratorer som ägnar sig åt entreprenörer som arbetar direkt med digital innovation för positiv miljöpåverkan.

• Digital grön kompetens för alla

Kompetensnivån i Norden och Baltikum är allmänt hög, men det behövs ytterligare kompetensutveckling och mer specifikt strategisk kompetensuppbyggnad med fokus på att integrera digitala och miljörelaterade discipliner och kompetensområden. Detta kan göras genom att skapa incitament för digitala gröna universitetsprogram och genom att finansiera utbildningsprogram för omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften för att ge den både digitala och gröna yrkesfärdigheter.

Den digitala gröna omställningen kan endast uppnås genom samarbete. Alla nordiska och baltiska aktörer har möjlighet att kliva fram och göra sitt för att klara av denna enorma utmaning, som av allt att döma också är en stor möjlighet.