Sveaskogsmarken räcker inte

Debatten om de fjällnära skogarnas bevarande har nu på pågått i mer än 40 år. De internationellt mycket höga naturvärdena har varit kända och erkända av såväl nationell politik som skogsnäringen. I internationell vetenskaplig litteratur omnämns detta ibland som Europas Amazonas, ett begrepp som också 2019 års Skogsutredning återgav.

Skogsutredningen avgränsade drygt 500 000 hektar produktiv skog med mycket höga naturvärden, fördelat efter fjällänen, som saknade formellt skydd. Sammantaget med redan skyddade områden skulle detta, efter skydd, ge ett Europeiskt unikt sammanhängande, mer än hundra mil långt bälte av kontinuitetsskog.

Efter det att riksdagen fattat beslut om Skogsutredningen meddelade regeringen, juni 2022, att ”det är rimligt att staten skyddar dessa värdefulla skogar som är statligt ägda”. Totalt var det 49 000 hektar hos Sveaskog och 91 000 hektar hos Statens fastighetsverk som var klassade som produktiv skog.

Att det nu är klart med Sveaskogs marker är mycket positivt och att bolaget bejakar de höga värdena ska de ha erkänsla för. Samtidigt är det så att dessa skogar inte var aktuella för avverkning, 75 procent var redan frivilligt avsatta och den övriga arealen var i huvudsak icke möjlig att avverka på grund av FSC-certifieringen. Nu får dessa legalt skydd vilket är en framtidssäkring. När Sveaskog nu kommunicerar att ”100 000 ha unika fjällnaturskogar skyddas för kommande generationer” så inkluderar de 50 000 hektar impediment, dvs områden som inte är klassat som produktiv skogsmark. Det är inte oviktigt, de är en del av ekosystemet fjällnära skog.

Skynda på besluten

Den andra delen av regeringens beslut som gäller Fastighetsverket måste skyndas på. Verket har tidigare ifrågasatt de redovisade höga naturvärdena på egna markerna. Med tanke på den nuvarande regeringens naturskyddsfientliga politik ”att den totala arealen skogsmark som är undantagen från skogsbruk inte ska öka” är det av högsta angelägenhetsgrad att det inte obstrueras i förhandlingarna mellan Naturvårdsverket och Statens fastighetsverk mot den förra regeringens beslut om skydd av 91 000 hektar produktiv statlig skog här. Den ekonomiska avkastningen från Statens fastighetsverk till statskassan är enbart ”kaffepengar”.

Den nu avdelade Sveaskogsmarken fördelar sig på 108 områden vilka avses omföras till naturreservat. Detta samtidigt som den nya regeringen kraftigt dragit ner länsstyrelsernas medel för att arbeta med reservatsbildning, det läggs krokben på krokben i naturvårdspolitiken.

Skydda skogen har i en skrivelse presenterat ett förslag för regeringen gällande den statliga skogens nyttjande. Vi ser att den nu utpekade Sveaskogsmarken passar in där. Men det räcker inte. Sverige har enormt långt kvar till att nå de internationella målen om att skydda 30 procent av landarealen i ekologiskt representativa naturtyper som är av stor betydelse för biologisk mångfald.

Återskapa miljöerna

Vi måste börja återskapa livsmiljöer för biologisk mångfald genom att restaurera skog att återfå naturskogskaraktär. I detta restaureringsarbete bör Sveaskogs marker nyttjas för värnande av den biologiska mångfalden samt kolinlagring. Det innebär att skogsbruk inte ska vara affärsidén för statens skogar. Sveaskog bör avvecklas och bolagets marker, liksom den övriga statliga skogen, flyttas över till en ny myndighet vilken ska verka utan vinstkrav i sitt uppdrag.

Där blir marken ett viktigt verktyg att nyttja för markbyten, utvecklingsmarker som restaureras till naturskog som i sin tur skapar korridorer mellan naturreservat, nationalparker samt frivilliga avsättningar och kopplar på det sättet ihop Sveriges naturskogar där biologisk mångfald och kollager får verkliga förutsättningar att fortleva och utvecklas.