Stöter ett fossilbilsförbud på EU-patrull?

INRE MARKNADEN. Även om EU-kommissionen föredrar gemensamma EU-åtgärder, så är inte vägen till ett nationellt förbud mot försäljning av diesel- och bensinbilar stängd – men den inte heller spikrak.

I fyrpartiöverenskommelsen lyckades Miljöpartiet få Vänsterpartiets förslag, att förbjuda nybilsförsäljning av diesel- och bensinbilar, att bli regeringspolitik. Men förslaget har stött på patrull från flera håll, och många pekar just på den stora svårigheten att få igenom förslaget på EU-nivå.

Olika lösningar ses över, men det ser inte ut att finnas någon enkel väg att ta. Även den danska regeringen har lanserat en målsättning om en utfasning av de fossilberoende fordonen i nybilsförsäljningen till år 2030 i sin klimatpolitiska plan i höstas. Också där har idéen om att det ska genomföras genom ett försäljningsförbud omgärdats av debatt.

Ett nationellt försäljningsförbud skulle nämligen innebära ett intrång på den fria rörelsen av produkter på den inre marknaden, och därmed riskera att åka på problem i EU-lagstiftningen om inte alla medlemsländer är med på tåget.

Listan på länder med liknande planer börjar växa

Men ytterligare europeiska länder är på banan. Norge, Tyskland, Irland, Frankrike och Storbritannien har alla lagt fram planer på en motsvarande utfasning eller ett förbud, även om det sker med olika deadlines. Ingen har dock ännu gått så långt som att lägga fram ett lagförslag.

Det har därmed ännu inte varit aktuellt med en prövning av de nationella fallen i praktiken hos EU-kommissionen, vilket är det som krävs för att kunna få igenom ett undantag, säger talespersonen för inre marknadsfrågor Lucía Caudet till Altinget.

– Att påskynda övergången till ren och hållbar mobilitet är avgörande för att förbättra européernas livskvalitet och hälsa, bidra till EU:s klimatmål enligt Parisavtalet och öka vår industris globala konkurrenskraft, säger Lucía Caudet i ett uttalande och fortsätter:

– Kommissionen är medveten om vissa medlemsstaters planer på att införa ett förbud mot fordon med förbränningsmotor. Medlemsstaterna har också ett brett utbud av åtgärder till sitt förfogande för att följa EU:s gränsvärden för luftkvalitet. Men luftföroreningar stannar inte vid gränsen för en medlemsstat. Kommissionen stödjer därför en samordnad europeisk strategi för att främja luftkvalitet, minska utsläppen och undvika fragmentering av den inre marknaden.

Folkhälsoundantaget

EU-fördraget tillåter dock att nationella begränsningar av den fria rörligheten genomförs. Men då endast när de är nödvändiga för att skydda vissa ändåmål, till exempel folkhälsan och konsumetskyddet, samtidigt som andra styrmedel för att nå de uppsatta målen exempelvis inom folkhälsan redan införts. Men med tanke på svårigheterna som många medlemsländer nu har med att klara luftkvalitetsregelverket har därmed försäljningsförbudet klättrat upp på agendan på flera håll.

I Danmark är det inte klart vilken av vägarna som väljs framöver. Frågan har ”parkerats” i en avgiftskommission, som ska utreda hur en utfasning ska kunna genomföras, med fokus på att samtidigt inte skapa stora hål i statskassan. Där har linjen utkristalliserats till att främst bero på huruvida den alternativa tekniken är redo, samt att de får med sig hela EU på tåget.

Inte bara länder på bollen

I Sverige är det sagt att en statlig utredning ska tillsättas under år 2019. Men redan nu pågår ett arbete hos flera intresseorganisationer för att reda i frågan.

Tankesmedjan Fores har givit tidigare miljöministern Åsa Romson i uppdrag att utreda både förutsättningarna för att både få till styrmedel för att fasa ut fossila bränslen och samtidigt förbjuda försäljningen av nya bensin- och dieselbilar. Bland annat studeras möjligheterna att sätta så höga klimatskatter på fossildrivna bilar att det i praktiken blir inaktuellt att köpa dem.
– Vi hoppas vara klara tills i maj, säger Mattias Goldmann, vd på Fores, till Altinget.

Exporteras bara utsläppen med nationella förbud?

På EU-nivå har dock vissa analyser redan genomförts av möjligheterna till att införa försäljningsförbud med folkhälsoargument som grund.
– Vi har kommit fram till att det är möjligt utifrån folkhälsoperspektiv, men då ska det införas på ickediskriminerade sätt exempelvis som inte gynnar nationella tillverkare. Men vi ska göra en djupare analys under 2019 för att ta fram faktiska lagförslag som kan användas av medlemsländerna för att uppnå målen, säger Jens Müller, luftkvalitetsdirektör på miljöorganisationen Transport & Environment.

Men organisationen lyfter också fram vikten av gemensamma åtgärder, då utsläppsproblemet annars riskerar att exporteras till andra medlemsländer.
– När vi kollat på siffrorna för importen av skitigare fordon så har vi sett att fordon som återkallats i exempelvis Tyskland fortsätter att exporteras i exempelvis Polen. Men det problemet går också att förhindra om vi bara implementerade befintliga regelverk bättre, vilket även EU-kommissionären Elżbieta Bieńkowska tryckt på är möjligt, fortsätter Jens Müller.

Läs även Elżbieta Bieńkowskas tal här

Forrige artikel Karolina Skog till utbildningsutskottet Karolina Skog till utbildningsutskottet Næste artikel Ryckiga tider för Naturvårdsverket Ryckiga tider för Naturvårdsverket
  • Rapportera

    Henrik Stephenson-Möller · Civilingenjör

    Byt bränsle, inte bil

    Att införa förbud mot förbränningsmotordrivna bilar skulle slå hårt mot fossilfria bränslen som biogas och syntetisk bensin o diesel. Försvarets materielverk föreslog år 2006 att övergå till syntetisk diesel, men förslaget kom bort i följande regeringsskifte. Nu verkar Finland och Norge ligga före Sverige när det gäller fossilfria motorbränslen.

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

LÅNELÖFTE. Trafikverket vill köpa in nya nattågsvagnar för 3,7 miljarder kronor. Men infrastrukturministern ger inga besked i höstbudgeten och utlovar inte heller något besked till våren. "Det är ju en avsevärd summa" säger Tomas Eneroth.