Statkraft: Ställ klimatnyttan i fokus när vattenkraften miljöanpassas

DEBATT. Innehållet i den nationella planen för vattenkraft är i stora delar väl avvägt. Men det finns flera otydligheter som gör det osäkert ifall planen uppnår sitt tänkta syfte, skriver Jakob Norström på Statkraft.

Jakob Norström 
Vd, Statkraft Sverige AB

 

Den svenska vattenkraften, ibland kallad kronjuvelen i vår hållbara kraftproduktion, är helt avgörande för omställningen mot ett hundra procent förnybart energisystem.

Funktionen som ett grönt batteri, som balanserar elsystemet och bidrar med effekt när det behövs som mest, blir dessutom allt viktigare framgent när vi får mer väderberoende kraftslag som vind och sol i systemet.

Där andra länder behöver förlita sig på planerbar kraft från fossila kraft-slag, har Sverige ett helt förnybart alternativ. Den klimatnytta vattenkraften bidrar med är därför betydande.

Flera otydligheter 

Samtidigt behöver vattenkraften både miljöanpassas och moderniseras. Därför har Sverige sedan årsskiftet en ny lagstiftning, med syfte att hitta god balans mellan samhällets behov av vattenkraftens klimateffektiva elproduktion och välmående ekosystem.

Vi vattenkraft-producenter ska ansöka om omprövning för verksamheten, för att prövas mot en modern miljölagstiftning som värnar ekologisk status för arter och naturtyper. Hur prövnings-processerna ska fungera för att effektivt leverera rätt nyttor ska beskrivas i en nationell plan som Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten och Svenska kraftnät arbetat fram i samråd med branschen.

Planen är nu ute på remiss. I stora delar är innehållet väl avvägt, men det finns också flera otydligheter som ger fog för att ifrågasätta om planen verkligen uppnår sitt syfte.

1. Har planeringsmålet på maximalt 1,5 TWh produktionsbortfall övergivits?

I en gemensam strategi som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram uppgavs ett nationellt begränsande planeringsmål som innebar att miljöåtgärder i vattenkraften sammantaget inte fick överskrida ett större produktionsbortfall än 1,5 TWh el/år.

Det är ett värde som visar var gränsen går för att inte orsaka betydande negativ påverkan på den samlade vattenkraftproduktionen. Detta värde ligger också till grund för den fondlösning som Statkraft och sju andra vattenkraftsproducenter (Vattenkraftens Miljöfond) ställt sig bakom och finansierat i syfte att solidariskt bistå samtliga vattenkraftaktörer att genomföra de miljöåtgärder som krävs för att erhålla nya tillstånd.

I den nationella planen talas det emellertid inte längre om ett planeringsmål, utan om ett ”riktvärde som inte anger en gräns för vilka miljövillkor som kan föreskrivas”. Flera liknande skrivningar innebär att det blir otydligt både hur riktvärdet ska tolkas och vad det innehåller – i skarp kontrast till den nationella planens syfte.

För att säkerställa att kommande omprövningar sker på ett effektivt och transparent sätt över hela landet, oavsett om det handlar om ett litet eller stort kraftverk, måste planen tydligt beskriva en väl genomtänkt avvägning mellan miljö och energi.

2. Finns en nationell helhetssyn vad gäller åtgärder i Natura 2000-områden?

I beskrivningen av riktvärdet på 1,5 TWh anges även att detta påverkas av krav enligt Natura 2000-lagstiftningen. Planen redovisar även berörda Natura 2000-områden och indikerar att tämligen omfattande energi- och effektvärden faller bort.

Vår bedömning är att man i stor utsträckning underskattar produktionsbortfallet och därmed skulle Natura 2000-hänsyn bidra till att riktvärdet om 1,5 TWh överskrids.

Underskattningen beror bland annat på avsaknad av genomgående konsekvensutredningar vad gäller miljöåtgärder, där påverkan på hela avrinningsområden ingår och inte begränsas till endast kraftverken som ligger inom Natura-området. Utan en bredare konsekvensutredning kan planen därmed inte leverera en samlad nationell helhetssyn.

3. Hur säkerställer vi tydliga processer för att leverera nationell helhetssyn?

Det grundläggande syftet med den nationella planen är just att skapa förutsättningar för en effektiv regional samverkan som tar hänsyn till det nationella perspektivet. Planen lämnar dock fortfarande öppet för betydande oklarheter, i synnerhet vad gäller själva processen för miljöprövningar.

Det är oklart vem som har huvudmannaskap, vilka krav på underlag som gäller eller metoder för att hantera eventuella skillnader i uppfattningar. Planen behöver ta fram en sammanställning och tydlig tidplan över vilka vägledningar, föreskrifter, med mera som måste uppdateras eller tas fram innan omprövningar kan påbörjas.

Vägledning i komplexa frågor

Den nationella planen är efterlängtad från en vattenkraftbransch som länge sökt vägledning i dessa komplexa frågor och som står redo att investera i ökad klimatnytta och modern miljöanpassning. Det är därför angeläget att justera skärpan i det förslag som ligger för att säkerställa att branschen kan leverera på både de klimat- och miljöambitioner som Sverige strävar mot.

Forrige artikel Solelkommissionen: Gammalt regelverk hindrar förnybart elsystem Solelkommissionen: Gammalt regelverk hindrar förnybart elsystem Næste artikel "Sverige måste bli bättre på sopsortering"
Planen: Sverige backar om skogens klimatbidrag

Planen: Sverige backar om skogens klimatbidrag

LULUCF. Regeringen vill ta in den historiska avverkningen i den svenska linjen för hur skogens klimatbidrag ska mätas framöver. Men det blir en delikat uppgift att inte hamna i konflikt med riksdagen.