Solel kan gynnas i framtiden

FÖRNYBART. Regeringen går vidare med det omstridda förslaget att lägga skatt på egenproducerad solel. Men i budgetpropositionen finns också ett löfte om framtida skattelättnader för el från solceller.

Kristina Gauthier Reberg

Regeringen föreslår att det från och med den 1 juli nästa år ska bli skatt på el från solceller om den installerade toppeffekten är på 255 kilowatt eller mer.

För elkraft från vind eller vågor får den installerade effekten vara högst 125 kilowatt installerad generatoreffekt för att elen ska slippa skatt.

Energibolagen tycker att det är bra att bara de minsta egenproducenterna av el undgår skatt.

De som har investerat i solceller för att få gratis el till sina egna fastigheter är däremot upprörda. Bland dem finns HSB, med socialdemokraten Anders Lago i spetsen.

Avtal med Norge kräver solskatt

Regeringen motiverar förslaget med att det aldrig var meningen att undantaget från elskatt skulle vara ett ekonomiskt stöd till elproduktion från förnybara energikällor. Dessutom är det ett krav i det nya avtalet med Norge om elcertifikat att riksdagen beslutar som regeringen nu föreslår, enligt regeringen.

För el från solceller finns det andra stöd, som investeringsstöd, elcertifikatsystemet med Norge och skattereduktionen för mikroproducenter av förnybar el, påpekar regeringen.

Men i budgetpropositionen skriver regeringen också att det kan bli nya förmåner för solel i framtiden. Regeringen ska undersöka vilka möjligheter det finns och hur andra länder gör.

”Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.”

Dokumentation

Proposition 2015/16:1 Skattefrågor

 

Fler skatteförslag för energi och miljö

Bensinskatten höjs med 46 öre litern plus moms och skatten på diesel med 50,8 öre plus moms. Från 2017 och framåt ska den årliga indexomräkningen på bensin och diesel bygga inte bara på förändringar i konsumentprisindex, utan också på utvecklingen av BNP.

Energiskatten höjs på låginblandad etanol i bensin från 11 till 26 procent av energiskatten på bensin, och för höginblandad etanol från 0 till 27 procent. För höginblandad Fame i diesel sänks energiskatten från 56 till 50 procent av energiskatten på diesel.

Lantbrukets rabatt på koldioxidskatten på diesel i arbetsmaskiner utökas från 90 till 143 öre litern. Under 2016, 2017 och 2018 får lantbruket dessutom en extra rabatt på koldioxidskatten på 27 öre litern.

Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och för stationära motorer inom industri och kraftvärme utanför systemet med utsläppsrätter och i lantbruket höjs från 60 till 80 procent av den allmänna skattenivån. År 2018 blir det ytterligare en höjning till 100 procent.

Rabatten på energiskatt för diesel i gruvfordon utökas från 86 till 89 procent.

El som framställs i ett reservkraftsaggregat undantas från och med den 1 juli nästa år från skatteplikt. Det gäller också elproducenter som har mindre än 50 kilowatt installerad effekt, eller mindre än 100 kilowatt om de inte för över el till nätet.

Båtar som ibland används privat tillåts inte längre ha märkt, lågskattad olja i tanken.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00