SLV överväger kostråd på östersjöfisk i butik

FISK. 22 000 unga kvinnor konsumerar så mycket fet östersjöfisk att det innebär en hälsorisk för deras framtida barn på grund av dioxin. Livsmedelsverket överväger nu om fisk från Östersjön bör märkas med de gällande kostråden i butik och på restaurang.

Trots ihärdiga kommunikationsinsatser, så är det bara en av tio kvinnor mellan 18 och 40 år som känner till att de berörs av Livsmedelsverkets kostråd om fet östersjöfisk. De yngre kvinnorna är allra svårast att nå och det är i dag 22 000 kvinnor i åldergruppen 18-29 år som äter så mycket strömming, att det innebär en risk för deras framtida barn på grund av att de får i sig för höga halter av dioxiner och PCB, enligt Livsmedelsverkets beräkningar. Därför anser myndigheten att det är läge att överväga att märka fisk från Östersjön med kostråden i butik och på restaurang. Det skriver Livsmedelsverket till EU-kommissionen i den årliga rapport där Sverige ska redovisa sina informationsinsatser till befolkningen.

Sverige har sedan 2012 ett permanent undantag från EU:s regler som innebär att bland annat strömming och lax får säljas, trots att tillåtna dioxinhalter överskrids – men bara till konsumenter i Sverige och Finland. Export till övriga EU är förbjuden.

Fortsatt under utredning

Rapporten som nämns ovan är från sommaren 2016, men Livsmedelsverket har fortfarande inte satt ner foten i vad gäller märkning med kostråd, utan det är fortsatt under utredning och en del av ett regeringsuppdrag som ska redovisas efter sommaren, enligt Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.

– Vi utreder fördelar och nackdelar. Problemet är att olika fiskarter är olika drabbade. Lax ligger över EU:s gränsvärden oavsett var i Östersjön man fiskar den, till skillnad från strömming. Det är inte hela Östersjön som är stängd för export av strömming, säger Pontus Elvingsson till Altinget.

Samtidigt så är Livsmedelsverkets kostråd bredare än EU:s undantag. Det vill säga att Livsmedelsverket anser till exempel att fertila kvinnor ska vara försiktiga med att äta all strömming från Östersjön, inte endast strömming från de vatten som är stängda för export till andra EU-länder. Gränsvärden är ett trubbigt instrument, förklarar Pontus Elvingsson.

– Bara för att fisken ligger under gränsvärdet, betyder det inte att du kan äta hur mycket som helst.

Frågan om att införa märkning är därför extra komplicerad. All vildfångad lax från Östersjön skulle exempelvis kunna märkas upp med kostråd på förpackninngar och i menyer, men det är så små volymer att det inte skulle få någon påverkan på folkhälsan, enligt Pontus Elvingsson. Konsumtionen av strömning är större, men då skulle alltså både fisk som ligger under EU:s gränsvärden och över EU:s gränsvärden behöva märkas.

– Om vi ger konsumenterna intrycket att det är okej att äta hur mycket som helst av den feta fisken från södra Östersjön, då skull vi bita oss själva i svansen, säger Pontus Elvingsson.

S-ledamot positiv

Åsa Westlund är riksdagsledamot och vice gruppledare för Socialdemokraterna i näringsutskottet. Hon var mycket kritisk när förra regeringen, med landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i spetsen, drev igenom Sveriges permanenta undantag från EU:s regler att Sverige skulle få sälja strömming, lax och annan fet fisk från Östersjön. Hon var då EU-parlamentariker och säger till Altinget att det är hon som såg till att Sverige måste rapportera sina informationsinsatser till EU-kommissionen varje år.

Vad gäller Livsmedelsverkets överväganden att informera konsumenterna genom märkning av fisken i butik och på restaurang, så är hon positiv.

– Personligen tycker jag det låter som ett bra förslag. Man har länge sett att det är svårt att nå ut till gruppen unga kvinnor, man planerar inte så långt i förväg att man ska skaffa barn, säger hon till Altinget och betonar att det är hennes uppfattning, inte partiets.

Farhågorna som ofta kommer upp, att diskussionen och uppmärksamheten kring dioxin i fet östersjöfisk kan leda till att människor i allmänhet äter mindre fisk, ger inte Åsa Westlund mycket för.

– Det tror jag är en gammaldags syn, säger hon och fortsätter:

– Ska man nå ut med korrekt information tror jag det krävs märkning med kostråden på förpackningen. Jag möter ju gravida kvinnor som inte vågar äta fisk alls.

Fiskare vill märka all mat

Sveriges fiskares riksförbunds ordförande Peter Olsson anser att fisken får skulden för svenskarnas dioxinintag, när den större delen kommer från helt andra livsmedel. Han går med på en märkning, men med ett tydligt villkor:

– Då ska man märka alla livsmedel som innehåller dioxin. Då ska man märka ägg, kött och mjölk också. Inte bara fet fisk från Östersjön, säger han till Altinget.

Det resonemanget anser dock inte Ellen Bruno, sakkunnig fiske på Naturskyddsföreningen, håller.

– Det är ju helt andra nivåer. Visst får vi oss dioxin från mejerivaror, men det är för att vi äter så mycket av det. Äter ett barn vild lax från Östersjön två gånger om året hamnar det lätt över det intag som anses skadligt.

Miljöorganisation för märkning

Naturskyddsföreningen kämpade emot att Sverige skulle få ett permanent EU-undantag, ett undantag som föreningen fortfarande är motståndare till.

– Vi tycker ju att fisk med världen över EU:s gränsvärde överhuvudtaget inte ska säljas, säger Ellen Bruno,

I nuläget anser hon att märkning är rätt väg att gå. 

– Även viss fisk under gränsvärdena har förhöjda halter så det är viktigt att denna information kommer ut. Bra då att den är märkt ordentligt och tydligt pekar ut vilka konsumenter som bör vara extra försiktiga, säger hon.

Vad händer med dansk fisk?

Men det finns flera svårigheter att överväga med en märkning. Om svensk fisk märks med kostråd, så är det inte självklart att Sverige får godkänt av EU för att märka exempelvis danskfångad östersjöfisk.

– Kommer dansk sill från Östersjön in utan varningar, då faller vi tillbaka i det ursprungliga läget, säger Pontus Elvingsson.

I september ska Livsmedelsverket redovisa ett regeringsuppdrag om stärkt kontrollsystem för dioxin i fisk från Östersjön, där kommer frågan om eventuell märkning eller andra åtgärder för att bättre informera de utsatta grupperna om riskerna med att äta de feta fiskarna för ofta.

– Vi har ännu inte uteslutit den här märkningen. Vi tittar på om det är möjligt. Det är en juridisk avvägning, säger Pontus Elvingsson.

Hur Livsmedelsverket annars ska göra för att nå ut med kostråden till fertila kvinnor och därmed få ner siffran på dem som får sig för höga halter av dioxoin och PCB finns inga alternativa förslag på, utöver det informationsarbete som år efter år har visat sig att inte räcka till. 

 – Det finns säkert möjlighet att göra det lite effektivare, säger Pontus Elvingsson om informationskampanjerna.

Bucht och Erlandsson säger inget

Altinget har sökt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), men han har avböjt att kommentera.

Altinget har även sökt tidigare landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C), som drev igenom Sveriges permanenta undantag från EU-förbudet att sälja fet fisk från Östersjön. Men även han har avböjt att kommentera.

Forrige artikel Även forskarna har lämnat Skogsstyrelsens grupparbete Næste artikel Skogsstyrelsen vill lugna kritik med åtgärdspaket
  • Rapportera

    Gunnar Lindgren · Civilingenjör

    Mjölk är det livsmedel som levererar mest dioxiner

    Enligt en undersökning hos Livsmedelsverket står mjölk för 33 % av intaget av dioxiner och dioxinlika PCBer hos gravida och ammande kvinnor, medan "fet Östersjöfisk" står för 7 %. Slamspridning i jordbruket är en viktig källa för förekomst av miljögifter i mjölk och andra animaliska livsmedel.
    Men det anses så viktigt att bli kvitt slammet att hälsorisker skall godtas och bäras av våra foster och barn.

  • Rapportera

    Göran · Konsument

    kommunikationsinsatserna har inte varit ihärdiga

    "Trots ihärdiga kommunikationsinsatser" står det i artikelns inledning, men sanningen är att tydliga kostråd för östersjöfisk kommuniceras mycket sparsamt och är svåra att hitta på livsmedelsverkets sida. Än värre var det för tjugo - trettio år sedan, då eget aktivt sökande via Internet inte var möjligt. Bästa möjliga information om olika livsmedels innehåll av positivt och negativt hälsopåverkande ämnen skulle ge oss konsumenter bättre möjlighet att överväga risker och fördelar med olika kostsammansättningar.

Arbetet med rysk kärnsäkerhet ska halveras

Arbetet med rysk kärnsäkerhet ska halveras

BUDGETEN. Förtroende, relationer och långsiktighet är tre grundbultar i det svenska kärnsäkerhetssamarbetet med Ryssland, enligt Strålskyddsmyndigheten. Men i nästa års budget försvinner plötsligt en tredjedel av anslaget, för att året därpå halveras.