Debatt

Replik: Registrering av lobbyister är dålig symbolpolitik

Ett lobbyistregister skulle enbart skapa byråkrati och en illusion av öppenhet. Det skriver Allan Åberg, ordförande i Precis – PR-byråernas branschorganisation, i en replik.

Att konstruera ett register för lobbyister är svårare än vad man kan tro, menar debattören.
Att konstruera ett register för lobbyister är svårare än vad man kan tro, menar debattören.Foto: Fredrik Sandberg /TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Helena Markstedt, näringspolitiskt ansvarig på Arla, lyfter två viktiga frågor i sin debattartikel. Dels frågan om hur vi kan öka förtroendet för det politiska systemet, dels hur vi kan öka förtroendet för konsulter som arbetar med politisk påverkan.

Läs också

Svårt med register

Att värna förtroendet för det politiska beslutfattandet och den fria åsiktsbildningen är onekligen något helt fundamentalt i en demokrati. Inte minst i en tid som präglas av allt fler och mer flagranta inskränkningar i den liberala demokratiska samhällsordningen i många länder, även i vår närhet.

Vi som arbetar som rådgivare inom opinionsbildning och lobbying tycker också att den andra frågan är viktig. Men den får ändå sägas ha en lägre dignitet och mer vara en angelägenhet för vår bransch än för politiska beslutsfattare. Markstedt argumenterar för att ett obligatoriskt register för påverkansarbete riktat mot politiska beslutsfattare, ett lobbyistregister, skulle kunna öka transparensen och insynen i lobbyisternas arbete, vilket i sin tur skulle öka förtroendet för det politiska systemet och för dem som jobbar med politisk påverkan.

Det finns emellertid ingenting som tyder på att så skulle bli fallet. För det första är ett register av den här typen mycket svårt att konstruera. Vem ska registreras? Vad ska registreras? Och vad ska registreringen få för konsekvenser? Här har vi tre grundläggande frågor som det inte finns något enkelt svar på.

Kontakter bör uppmuntras

Låt oss konstatera att det är organisationer och företag som är de som driver påverkan och det är oftast de som har kontakterna med politiker och beslutsfattare. De anlitar ibland rådgivare med kompetens om politiska processer. Det ändrar inte på det faktum att det är fackföreningar, branschorganisationer, intresseorganisation och företag som är de verkliga lobbyisterna, inte deras rådgivare.

Vidare är själva idén att kontakter mellan folkvalda och väljare, eller grupperingar av väljare, ska registreras inte helt enkel att förena med principerna för ett öppet samhälle byggt på fri åsiktsbildning. Det är i själva verket både principiellt och praktiskt ytterst viktigt att sådana kontakter sker. Om något bör sådana kontakter underlättas och uppmuntras, inte försvåras.

Det verkligt stora problemet kopplat till politisk påverkan är risken för otillbörligt agerande, alltså korruption i olika former. 

Problemen uppstår när det saknas insyn och förutsättningarna att komma till tals inte är jämlika, säger Markstedt. Möjligen är det så. Men ett register ökar inte insynen och definitivt inte jämlikheten. Däremot skapar det byråkrati och en illusion av öppenhet.

Det verkligt stora problemet kopplat till politisk påverkan är risken för otillbörligt agerande, alltså korruption i olika former. Det är viktigt att vi för en levande diskussion om risken för detta även i Sverige. Vi är inte immuna men vi har ett starkt regelverk.

Unik öppenhet

Sverige har lagar om jäv, om offentlighetsprincipen och tillgång till allmänna handlingar samt om beredningsansvar för regeringsärenden och förvaltningsbeslut. Dessa regler, som i flera fall är unikt starka sett i ett internationellt perspektiv, bidrar till att skapa en tydlighet och en spårbarhet i vilka argument och vilka beslutsunderlag som tillförts till en beslutsprocess. För skriftliga bidrag till beslutsunderlaget råder handlingsoffentlighet. För muntliga bidrag råder principen om att beslutsfattare ska föra tjänsteanteckningar över sådant som ingår i beslutsunderlaget. Nuvarande lagar ger alla och envar rätt att ta del av vem och vilka som har haft skriftliga eller muntliga kontakter med beslutsfattare i deras roll som myndighetsutövare.

Detta regelverk måste värnas och alla former av korruption måste beivras. Men det räcker inte. Politiska beslutsfattare måste vara uppmärksamma och agera med integritet i kontakten med alla som försöker påverka dem, samtidigt som man välkomnar dialog, inspel och nya perspektiv.

Agera med respekt

Alla vi som jobbar med påverkan, rådgivare såväl som uppdragsgivare, måste agera med respekt för inte bara lagar och regler utan också för etiska principer. Det är därför de företag som är medlemmar i PRECIS, PR-byråernas branschorganisation, åtar sig att arbeta efter Precis normer. Det är så vi som bransch måste arbeta med att öka förtroendet för vår verksamhet.

Förtroendet för det politiska beslutsfattandet och den fria åsiktsbildningen gagnas inte av symbolpolitik, utan måste vila på solid rättslig grund och en levande diskussion om lämpliga respektive olämpliga former för politisk påverkan.

Nämnda personer

Helena Markstedt

Public affairs manager Arla Sverige

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024