Ottosson (KD): Ett tjänstemannaansvar skulle stärka tilliten i Sverige

DEBATT. Tjänstemannaansvar behöver återinföras i Sverige så att tilliten till våra myndigheter kan stärkas. Vi riskerar annars en eskalerande rättsosäkerhet och fördjupade motsättningar i vårt land, skriver Kjell-Arne Ottosson (KD).

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Riksdagsledamot


Sverige och övriga nordiska länder kännetecknas traditionellt av en hög tillit, ofta refererad till som ”Nordens guld”. Både en tillit mellan människor där affärer i allmänhet förseglas med ett handslag, men också en tillit till myndigheter där man förväntar sig en välvillig och rättvis behandling.

Det här undergrävs allvarligt av de upprepade tendenser och företeelser som avlöser varandra i människors egna upplevelser såväl som allmänt kända händelser. Tjänstemän i myndighetsposition agerar självsvåldigt i egen sak samt med en politisk agenda som sätts före uppdraget.

Dubbla stolar

Vattendirektivet tolkas i direkt kontrast till EU-kommissionens uttalade innebörd. Detta visar sig sen bero på tjänstemän som parallellt med sin ämbetsroll ägnar sin fritid till engagemang i en organisation som ivrar för utrivning av fördämningar.

Skogsstyrelsen tvingar skogsägare att stämma staten för att få de ersättningar de har rätt till. Vapenlicensansökningar avslås med hänvisning till icke-existerande regler om vapnets utformning.

Länsstyrelser sätter egna miniminivåer för antalet vargar, vilka avviker från de politiska besluten. En artinventerare på länsstyrelsen, som därmed har makt över beslut om avverkning, är samtidigt på sin fritid aktiv som skogsaktivist och undervisar om hur man kan stoppa avverkningar. Skogsägare ser sin skog stämplas som värdelös på obefintliga grunder.

Urholkar förtroendet

Påfallande ofta hamnar äganderätten, möjligheten att bruka den mark man äger, i konflikt med tjänstemän besatta av en agenda.

Den som med stora ansträngningar förvaltar skog, mark och vatten måste kunna lita på att myndighetspersoner med makt att fatta avgörande beslut om verksamheten inte agerar efter en egen agenda.

Myndighetsaktivismen urholkar förtroendet för myndigheternas oberoende och ytterst för demokratin som metod för att påverka de offentliga beslut som styr vardagen för areella näringsidkare. Det är därför angeläget att återupprätta det oväldiga ämbetsmannaidealet.

"Förvärras en allvarlig situation"

Med den nu pågående utvecklingen där oförvitligt förtroende spelar en så central roll i kommunikationen kring covid-19 går det inte att nog understryka den roll som myndighetspersoner har.

Att någon nyser på ett kontrafaktiskt sätt på en presskonferens går att förlåta, men om myndighetspersoner uppdagas med liknande hantering som med Transportstyrelsens skandal förvärras en redan allvarlig situation betänkligt. Signifikant med Transportstyrelsen var också frånvaron av ansvarsutkrävande gentemot de ansvariga.

Frukta andra motiv

När förtroendet brister växer konsekvensmässigt polariseringen. Motiven för myndigheters kommunikation formar frågor som man under tillit annars inte skulle formulera.

Sålunda frågar sig människor varför vi sist av omkringliggande länder uppmanas till att inte samlas flera än 500 personer, hålla barnen hemma från skolan, hamstra matvaror eller oroa oss. Mottagarna av råden ser inte längre omsorg i råden utan fruktar andra motiv där myndighetspersoner misstänks för att driva politiska eller självbevarande intressen framför det allmänna intresset.

"Molande tystnad"

I riksdagen finns sedan två år ett tillkännagivande för att införa ett tjänstemannaansvar. Regeringen är därför ålagd att ta initiativ i linje med detta, det är hög tid. Men trots att regeringen mottagit flertalet frågor och interpellationer råder fortfarande en molande tystnad i frågan.

Forrige artikel Debatt: Sverige behöver ett klimatmål för skogen Debatt: Sverige behöver ett klimatmål för skogen Næste artikel "Nyckelbiotoper har en mycket tydlig koppling till lagstiftningen"
Mattias Söderberg: Det här kan vi förvänta oss av FN:s klimatdialog

Mattias Söderberg: Det här kan vi förvänta oss av FN:s klimatdialog

OPINION. FN:s klimatförhandlingar är inställda och ersätts med en virtuell klimatdialog. Det blir inga förhandlingar och inga beslut, men förhoppningsvis en dialog som röjer undan hinder inför nästa års toppmöte. Det skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.