Debatt

MP-toppar: Politiskt ansvarstagande krävs i vätgassatsning

DEBATT. Med utgångspunkt i våra förslag är det möjligt att ge vätgasen en viktig roll där den både bidrar till klimatomställningen och stabiliserar energisystemet. Det skriver Miljöpartiets Per Bolund, Jakop Dalunde, Pär Holmgren och Lorentz Tovatt.

Per Bolund (MP), språkrör och finansmarknads- och bostadsminister.
Per Bolund (MP), språkrör och finansmarknads- och bostadsminister.Foto: Naina Helén Jåma/TT
Jakop Dalunde
Lorentz Tovatt
Per Bolund
Pär Holmgren
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Framtidens energisystem kommer att vara 100 procent förnybart – med sol, vind och vatten som stomme och med batterier, biogas, vätgas och kraftvärme som komplement. Vägen mot 100 procent förnybart kommer också gå hand i hand med stora investeringar i elnät och energilagring. Nu behövs politiska beslut kring hur en viktig pusselbit i det framtida energisystemet ska komma på plats: vätgasen.

Behövs en nationell strategi

Klimatförändringarna är akuta och det finns inte tid för fossila misstag. För oss miljöpartister är det viktigt att vätgasen hjälper – och inte stjälper – omställningen till ett klimatsmart och fossilfritt samhälle. Vi måste utnyttja vätgasens potential och våga satsa på den nya tekniken samtidigt som vi säkerställer att den produceras, transporteras och används på ett sätt som skapar mesta möjliga nytta för klimatet.

På europeisk nivå presenterade EU-kommissionen både en vätgasstrategi och en strategi för energisystemintegration i somras. Miljöpartiet vill nu ta fram en svensk nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager, såsom vätgas, batterier och värmelager.

Utgångspunkter

Miljöpartiet vill se följande tre utgångspunkter för arbetet med vätgas i Sverige och i Europa:

  1. Vätgas ska produceras med förnybar el. När vätgas produceras behövs el. I dag produceras över 95 procent av världens vätgas med fossil energi. För Miljöpartiet är det självklart att den mest hållbara vätgasproduktionen är förnybar. I takt med utbyggnaden av vätgasproduktion behöver Sverige och EU säkerställa att dessa anläggningar förses med förnybar el. På så sätt kan vi minska behovet av både fossilt och kärnkraft.

  2. Använd vätgasen effektivt – lansera en vätgashierarki. Ska vätgasen göra skillnad för klimatet måste den användas i de sektorer där den gör störst nytta. Vätgasen kommer att vara en begränsad resurs – framför allt om den ska produceras hållbart. Därför bör vätgasstrategin innehålla en analys av var och hur vätgasen bäst kan användas. Vi bör använda den där den har som störst potential att konkurrera ut det fossila.

    För Miljöpartiet är energieffektivisering och elektrifiering alltid prioriterat och måste stå högst upp i hierarkin när vi ställer om samhället. Men i vissa processer behövs andra tekniker och här spelar vätgasen sin viktiga roll. Därför tror vi till exempel mer på vätgasen inom sjöfarten än som en storskalig lösning för personbilar. Stål- och cementindustri är andra sektorer där vätgasen kan göra skillnad.

  3. Använd vätgas för att stabilisera energisystemet. Vätgasproduktion innebär energiförluster och gasen är dyr att transportera. Vi tappar helt enkelt en del energi på vägen när vi konverterar från el till vätgas. Därför bör vätgasanläggningar ligga nära produktionen av förnybar energi och nära stora industrier i de fall den ska användas i de industriella processerna. Samtidigt måste mer vätgas gå hand i hand med mer förnybar energi. Det är både en förutsättning för att hålla nere priset på vätgas och för att säkerställa att den blir förnybar. Det här är inget som kommer hända av sig självt – utan kräver politiskt ansvarstagande och samsyn mellan europeiska, nationella och regionala beslutsfattare. Planeringen av vätgasutbyggnaden måste därför ske integrerat med utbyggnaden av sol och vind.

Höj priset på koldioxid 

Med vätgasproduktion nära solel och vindel kan produktionen ske när tillgången på el är som högst och priset som lägst.


Miljöpartiet

Miljöpartiet har drivit på för förändringar av EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, vilket lett till att priset på utsläpp mer än fyrdubblats. I sommar ska EU-kommissionen presentera en revidering av systemet. Då måste vätgasens framtid tas i beaktande. Priset på vätgasproduktion kommer att sjunka kraftigt men för att öka den gröna och hållbara vätgasens konkurrenskraft behöver priset på koldioxid höjas ytterligare.

Kan kraftigt minska utsläpp 

Med utgångspunkt i våra förslag och med rätt förväntningar på vätgasens potential vore det möjligt att ge vätgasen en viktig roll i energisystemet där den inte bara bidrar till klimatomställningen utan även stabiliserar energisystemet.

Med vätgasproduktion nära solel och vindel kan produktionen ske när tillgången på el är som högst och priset som lägst. Där har vi i Sverige goda förutsättningar från början med vår goda tillgång på förnybar el, och det gör att vi kan ligga i framkant även i vätgasutvecklingen.

Om vi använder den rätt – framförallt inom den svenska tunga industrin – kommer vätgasen kunna bidra till kraftigt minskade utsläpp. På så sätt kan vi fortsätta visa på det klimatföredöme vi är och peka ut riktningen mot 100 procent förnybar energi.

Nämnda personer

Jakop Dalunde

Tidigare Europaparlamentariker (MP)
Brandman (Räddningsverket, 2005)

Lorentz Tovatt

Tidigare riksdagsledamot (MP)
Gymnasieutbildning

Per Bolund

Tidigare språkrör Miljöpartiet, miljö- och klimatminister, vice statsminister, riksdagsledamot
Fil. mag i biologi (Stockholms uni. och Stirling uni. i Skottland 1996), doktorandutbildning i systemekologi (Stockholms uni., 2000-2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024