LRF vill slippa beteskrav – hård kritik från ekobönder

DJURSKYDD. LRF har beslutat att arbeta för att mjölkkornas rätt till utevistelse ska strykas ur lagen. Det är ett skamligt beslut, enligt ekologiska lantbrukaren Adam Arnesson.

En snabb teknikutveckling, luftigare stallar och möjlighet till företagsutveckling. Det är de tre viktigaste anledningarna, enligt LRF, till stämmobeslutet att aktivt arbeta för att få politikerna att se över beteslagen. Det vill säga att få bort dagens lagkrav om att mjölkkor har rätt till sex timmars utevistelse per dygn under betessäsongen.

Det är ett beslut som väcker reaktioner. Ekolantbrukaren Adam Arnesson, även känd som bondeprofilen Ekobonden, skriver på twitter att LRF borde skämmas.

– Beteskravet, som ger mjölkkor lagstadgad rätt att gå på bete, är unikt. Det är inget annat land i världen som har det. Det är väldigt många konsumenter som uppskattar att korna åtminstone får gå på bete. Det vore skamligt om man skulle vända utvecklingen, när vi snarare borde gå åt andra hållet och utvidga beteskravet att gälla fler djur än mjölkkorna, säger han och tillägger:

– Grisar, höns, nötkreatur, tjurar kan leva inne hela sina liv i dag.

LRF: Föråldrad beteslag

LRF:s ordförande Palle Borgström säger att frågan är mer mångfacetterad än att bete automatiskt innebär bra djurvälfärd.

– Dagens beteslag är från 1988. Sedan dess har det skett en stor utveckling inom djurvälfärd och kokomfort, med lösdrift, mjölkningsrobotar, fri tillgång till foder och större ytor. Man bedriver mjölkproduktion på ett annat sätt i dag än 1988, säger han till Altinget och fortsätter:

– Det finns en del fördelar att ha korna på bete, men också nackdelar. Alla vill ha en god djurvälfärd. Det här ska inte ske till priset av en försämrad djurvälfärd. Kornas välfärd handlar inte bara om bete, de ska ha det bra 365 dagar om året.

Ekobonden: Svepskäl

Adam Arnesson köper inte LRF-argumenten om förändrad mjölkproduktion, med lösdrift och luftiga stallar.

– Det är bara svepskäl. Mjölkbranschen är otroligt ekonomiskt pressad. Därför tänker man att om man kan hålla djuren inne hela tiden, så slipper man arbetet med att ordna bete nära sina stallar. Kor mår bra av att beta gräs, det är viktigt för korna. Det är saker som inte går att få till när de går inomhus på betong, säger han.

Inte heller mjölkbonden Fredrik Kjellröier, aktiv i Ekologiska lantbrukarna, tycker att LRF:s argument för att hålla korna inne året om håller. Han kallar LRF-beslutet för "sorgligt".

– Det kan uppfattas som ett naturligt sätt att se på det som LRF gör. Man har luftiga stallar som är bra att hålla kor inne i. Utvecklingen går mot större och större besättningar, då blir det också svårare och svårare att få ut korna på bete, säger han.

Kjellröier tycker att LRF borde angripa problemet på ett helt annat sätt.

– Om gårdarna är för stora för att korna ska få komma ut, då borde frågan istället vara hur vi kan vända på den trenden? Fundera på hur man istället för att ha 1000 djur, ska kunna ha 50 kor. Vi behöver en kontraurbanisering och en annan syn på djurhantering, säger han.

Sprida kor och människor

När det just nu är få människor som vill bli bönder, men landet samtidigt ska ha en livsmedelsproduktion – då går utvecklingen mot stora enheter. Men att angripa djurskyddet är ingen väg mot utveckling, enligt Kjellröier.

– Idén om att ta bort beteskravet, den tanken slutar där. Istället borde vi ha en diskussion om hur vi sprider kor och människor jämnare över landet. Det är den viktiga frågan, säger han.

Enligt Palle Borgström kommer det fortfarande att finnas kor i hagarna, även om beteskravet försvinner i framtiden.

– Om man ändrar i regelverket, kommer vi fortfarande ha kor på bete. Men det blir upp till djurägaren. Det ger större möjligheter marknadsföringsmässigt att ta betalt för de merkostnader som det innebär, säger han.

Adam Arnesson återkommer till att konsumenterna tycker djurskydd är viktigt, men han är medveten om att många konsumenter också vill ha billig mat. 

– Om folk hade fullständig information om hur produktionen går till, så är frågan om de inte skulle vara beredda att betala mer för maten. Jag håller med om att det är en svår fråga, men jag är helt övertygad om att vi inte löser det genom att göra det sämre för djuren, säger han.

LRF: Bregottfabriken tillrättalagd

Adam Arnesson påpekar att det i reklam alltid är glada djur på bete på bilderna. Något som, enligt honom, bör bli svårt för LRF att använda sig av med trovärdigheten i behåll när organisationen samtidigt arbetar för att inskränka kornas rätt till utevistelse.

Men Palle Borgström kallar bilderna av exempelvis betande kor i Bregottfabriken för en idealbild. Anledning att man använder dem är enkel, enligt honom. 

– Därför att det är något som väcker uppmärksamhet. Det tilltalar konsumenterna. Man använder ofta en tillrättalagd idealbild i reklam för livsmedel. Det finns en stor okunskap om vad som leder till en god djurvälfärd, säger han. 

Forrige artikel Åsa Westlund (S) lämnar EU-nämnden Åsa Westlund (S) lämnar EU-nämnden Næste artikel Nästan hälften av industrins klimatstöd går till Hybrit Nästan hälften av industrins klimatstöd går till Hybrit
KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

MYNDIGHETER. Kristdemokraterna vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten. "Det finns en stor kritik mot myndigheten" säger partiets miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson.