"Klimatet kräver skydd av skog och kalhyggesfritt skogsbruk"

Karin Sundby, ordförande Klimatriksdagen
Roger Bydler, Klimatriksdagens styrelse
Amanda Tas, miljövetare och ideell naturvårdare
Sebastian Kirppu, skogsbiolog
Anders Axner, civilingenjör
Lena Wallin, kommunikatör, markägare

När skog kalavverkas frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Även viktiga processer som mikroklimat, hydrologi, albedo (skogens reflektionsförmåga av ljus) och molnbildning påverkas med risk för negativ klimatpåverkan.

Dagens skogsbruk ersätter naturskog med artfattiga och likåldriga gran- eller tallplanteringar. Enligt forskning riskerar många arter minska i antal om mindre än 20 procent ursprunglig miljö finns tillgänglig i ett landskapsperspektiv. I dag är cirka fem procent av den svenska produktiva skogsmarken i Sverige formellt skyddad medan över 90 procent har påverkats av skogsbruk. Över 1 800 skogslevande växt- och djurarter är nära hotade eller hotade på grund av det intensiva skogsbruk som bedrivs.

Klimatskäl att skydda äldre skogar

Studier visar att trädplantager ofta lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen. Nyplanterade träd på hyggen beräknas åter börja fungera som en kolsänka först efter 10-20 år. Skogars klimatnytta ligger inte enbart i deras upptag av koldioxid utan även i kolförrådets varaktighet. Ju äldre en skog är desto större är dess kolförråd, framför allt i marken. Skogar upp till och med 800 år kan fortsätta att lagra kol och fungera som aktiva kolsänkor. Sådana skogar har större motståndskraft och kan bättre anpassa sig till klimatförändringar jämfört med planterade monokulturer. Genom att skydda äldre skogar med ett stort kolförråd förhindras utsläpp av växthusgaser.

Skogen blir kortlivade produkter

Om skogsbruket på egen hand inte klarar att genomföra denna omställning i tillräckligt snabb takt så behöver statsmakterna agera med kraftfulla styrmedel.

Bara en mindre del av det som avverkas i Sverige blir till långlivade produkter som timmer (cirka 20-30 procent). Det mesta blir till kortlivade produkter till exempel papper och biobränslen. Närmare 800 forskare varnar för att biobränslen till och med kan ge större koldioxidutsläpp än fossila bränslen.

Detta vill Klimatriksdagen:

Klimatriksdag 2018 har ställt sig bakom en motion som förordar ett skogsbruk som sätter klimatnytta och biologisk mångfald i fokus. I motionen föreslås flera åtgärder:

* Incitament för att skydda kollager i äldre och gamla naturskogar måste utredas och tillämpas.

* Minst 20 procent av den produktiva skogsmarken måste skyddas permanent i ett landskapsperspektiv för att bevara biologisk mångfald långsiktigt samt främja kolsänkor och kollager i skogarna.

* Ett flertal skogar behöver restaureras för att nå 20 procent skydd av biologiskt värdefulla skogar.

* Statliga skogsbolag bör ha skogsskydd som ett centralt mål. Dessa bolag inklusive myndigheter måste gå i bräschen för att nå nationella och internationella miljömål.

* Privata skogsägare bör få rimlig ersättning.

* Utöver den skog som behöver skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där uppriktig hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.

Omställning kan kräva statligt stöd

Vi hävdar att ett skogsbruk byggt på dessa principer också är ekonomiskt lönsamt och ger hög avkastning. Planteringskostnader behövs inte eftersom skogen växer upp på naturlig väg. En diversifierad skog blir också mer motståndskraftig mot bränder och stormskador. Om skogsbruket på egen hand inte klarar att genomföra denna omställning i tillräckligt snabb takt så behöver statsmakterna agera med kraftfulla styrmedel. Den biologiska mångfalden och klimatet kan inte vänta längre.