"Klimatet kräver skydd av skog och kalhyggesfritt skogsbruk"

DEBATT. Regeringen och skogsindustrin förespråkar en ökad skogsproduktion och biobaserad samhällsekonomi för att motverka klimatförändringarna. Det är en skogspolitik som kan vara riskabel ur klimatsynpunkt, skriver fem debattörer från bland annat Klimatriksdagen.

Karin Sundby, ordförande Klimatriksdagen
Roger Bydler, Klimatriksdagens styrelse
Amanda Tas, miljövetare och ideell naturvårdare
Sebastian Kirppu, skogsbiolog
Anders Axner, civilingenjör
Lena Wallin, kommunikatör, markägare

När skog kalavverkas frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Även viktiga processer som mikroklimat, hydrologi, albedo (skogens reflektionsförmåga av ljus) och molnbildning påverkas med risk för negativ klimatpåverkan.

Dagens skogsbruk ersätter naturskog med artfattiga och likåldriga gran- eller tallplanteringar. Enligt forskning riskerar många arter minska i antal om mindre än 20 procent ursprunglig miljö finns tillgänglig i ett landskapsperspektiv. I dag är cirka fem procent av den svenska produktiva skogsmarken i Sverige formellt skyddad medan över 90 procent har påverkats av skogsbruk. Över 1 800 skogslevande växt- och djurarter är nära hotade eller hotade på grund av det intensiva skogsbruk som bedrivs.

Klimatskäl att skydda äldre skogar

Studier visar att trädplantager ofta lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen. Nyplanterade träd på hyggen beräknas åter börja fungera som en kolsänka först efter 10-20 år. Skogars klimatnytta ligger inte enbart i deras upptag av koldioxid utan även i kolförrådets varaktighet. Ju äldre en skog är desto större är dess kolförråd, framför allt i marken. Skogar upp till och med 800 år kan fortsätta att lagra kol och fungera som aktiva kolsänkor. Sådana skogar har större motståndskraft och kan bättre anpassa sig till klimatförändringar jämfört med planterade monokulturer. Genom att skydda äldre skogar med ett stort kolförråd förhindras utsläpp av växthusgaser.

Skogen blir kortlivade produkter

Bara en mindre del av det som avverkas i Sverige blir till långlivade produkter som timmer (cirka 20-30 procent). Det mesta blir till kortlivade produkter till exempel papper och biobränslen. Närmare 800 forskare varnar för att biobränslen till och med kan ge större koldioxidutsläpp än fossila bränslen.

Detta vill Klimatriksdagen:

Klimatriksdag 2018 har ställt sig bakom en motion som förordar ett skogsbruk som sätter klimatnytta och biologisk mångfald i fokus. I motionen föreslås flera åtgärder:

* Incitament för att skydda kollager i äldre och gamla naturskogar måste utredas och tillämpas.

* Minst 20 procent av den produktiva skogsmarken måste skyddas permanent i ett landskapsperspektiv för att bevara biologisk mångfald långsiktigt samt främja kolsänkor och kollager i skogarna.

* Ett flertal skogar behöver restaureras för att nå 20 procent skydd av biologiskt värdefulla skogar.

* Statliga skogsbolag bör ha skogsskydd som ett centralt mål. Dessa bolag inklusive myndigheter måste gå i bräschen för att nå nationella och internationella miljömål.

* Privata skogsägare bör få rimlig ersättning.

* Utöver den skog som behöver skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där uppriktig hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.

Omställning kan kräva statligt stöd

Vi hävdar att ett skogsbruk byggt på dessa principer också är ekonomiskt lönsamt och ger hög avkastning. Planteringskostnader behövs inte eftersom skogen växer upp på naturlig väg. En diversifierad skog blir också mer motståndskraftig mot bränder och stormskador. Om skogsbruket på egen hand inte klarar att genomföra denna omställning i tillräckligt snabb takt så behöver statsmakterna agera med kraftfulla styrmedel. Den biologiska mångfalden och klimatet kan inte vänta längre.

Forrige artikel Concord: Concord: "Politiker, världen är ert ansvar!" Næste artikel "Skogsstyrelsen ger förutsättningar för stärkt skogscertifiering"
  • Rapportera

    Ola Kårén · Skogsvårdschef

    Brukad skog bättre för klimatet

    Man kan med fog påstå att det är precis tvärtom, det är bättre för klimatet att vi brukar skogen. Det ger mer växtkraftiga skogar som binder mer koldioxid och framförallt kan råvaror och energi från skogen ersätta mer klimatpåverkande produkter som till exempel plast, stål, betong och i framtiden även drivmedel.

    Detta är mycket väl studerat. Att hänvisa till att 800 "forskare" skriver under ett upprop väger för var och en med insikter om vetenskap inte särskilt tungt. Man måste naturligtvis skilja på forskning och tyckande, oavsett om vad tyckaren titulerar sig som.

    Resultatet av ett flerårigt svenskt forskningsprogram finns här:
    https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/future-forests/nyheter-fran-future-forests/2014/4/aktivt-skogsbruk-gor-storst-klimatnytta/ (via SLU)

    Frågan om hur vi bäst skyddar skogens alla arter är ett annat ämne. Kalhyggesfritt skogsbruk är tyvärr inte en patentlösning för alla arter, lika lite som det är det för klimatet. För att beakta både klimat och arter behövs både brukad skog som sköts med god miljöhänsyn, skydd av skog och aktiva åtgärder som naturvårdsbränning. Detta är viktiga delar av skogscertifieringen, som alla större skogsföretag och många enskilda skogsägare har valt att ansluta sig till.

  • Rapportera

    Amanda Tas

    Klimat- och ekosystemanpassade skogsbruks- och bevarandestrategier behövs snarast

    Ett flertal forskare frågar sig om det överhuvudtaget går att utforma en skogsbruksstrategi som kyler klimatet och bistår med skogsprodukter samtidigt som hänsyn tas till skogens andra ekosystemtjänster:

    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26912701

    Klimatfrågan är väldigt komplex och det räcker inte bara att titta på koldioxidutsläpp och kolinlagring i skog. Hänsyn måste också tas till utsläpp av andra växthusgaser, biofysiska effekter såsom exempelvis albedoeffekten, evapotranspiration, mikroklimat och bildandet av terpener (molnbildning). Hittills har få vetenskapliga studier varit holistiska och heltäckande (om ens någon). Det råder dessutom osäkerheter kring de studier som har gjorts.

    Det planetära gränsvärdet för förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar har överskridits. Det förstnämnda med råge. Vi står inför historiens sjätte massutdöende på jorden, vilket innebär att det finns risk för ekologiska kollapser och oåterkalleliga miljöförändringar. Skogsbrukets ensidiga monokulturer är känsligare för stormfällningar, torka, insekts- och svampangrepp än naturliga skogar med flera trädslag, vilket i sin tur ökar utsläppen av växthusgaser. Vi måste överlag minska vår konsumtion, resurs- och energianvändning – inte öka vår produktion och resursanvändning.

    Ett flertal vetenskapliga studier visar att det tar många år att kompensera för koldioxidutsläppen från förbränning av biobränslen från skogen: i ett 50-100 års perspektiv kan biobränslen ha en högre klimatpåverkan än fossila bränslen på grund av ett lägre energiinnehåll än olja och kol. Mer koldioxid släpps därför ut per energienhet.

    Här ett urval av vetenskapliga artiklar om biobränslens negativa klimatpåverkan:

    http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aaa512/pdf

    http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aaac88

    http://www.easac.eu/fileadmin/PDF_s/reports_statements/Forests/EASAC_Forests_web_complete.pdf

    https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/gcbb.12110

    http://www.ingentaconnect.com/contentone/saf/jof/2015/00000113/00000001/art00009

    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921800915004164

    https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/anie.201200218

    https://link.springer.com/article/10.1007/s10584-013-0927-9

    https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1757-1707.2011.01102.x

    Självfallet måste även användningen av fossila bränslen minska snabbt.

    Vid förbränning av biobränslen frigörs koldioxid omgående vilket bidrar till växthuseffekten på samma negativa sätt som fossila bränslen. Atmosfären gör inte skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen.

    Skogsbruket enligt skogsbrukscertifieringen FSC baseras på kalavverkning och tillåter användning av gödsel, bekämpningsmedel, främmande trädslag, markberedning, vilket inte går ihop med ett miljömässigt hållbart skogsbruk.

    Det som behövs är klimat- och ekosystemanpassade skogsbruks- och bevarandestrategier som tar gedigen och uppriktig hänsyn till biologisk mångfald, klimat och ekosystemtjänster. Plantage- och kalhyggesbruket måste fasas ut till förmån för ett kalhyggesfritt och naturnära skogsbruk. Blandskogar måste främjas och alla skogar med höga naturvärden måste bevaras obrukade för både klimatet och den biologiska mångfaldens skull.

  • Rapportera

    Ola Kårén

    Miljömedvetna gör skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen

    Precis som Amanda Tas skriver så är klimatfrågan mycket komplex. Skogsbrukets positiva betydelse är självklar för många, för andra inte. Och det blir inte enklare när man blandar in fler motiv, som till exempel behovet av att värna biologisk mångfald. I sitt svar hänvisar Tas till ett antal studier. Problemet med all vetenskap är att det nästan alltid går att hitta studier som stödjer ens bakomliggande motiv eller värderingar. Flera av de listade studierna har kritiserats hårt av andra forskare. Se exempelvis: http://science.sciencemag.org/content/351/6273/597/tab-e-letters

    Att man kommer till olika slutsatser beror oftast på att forskarna har gjort olika systemavgränsningar, till exempel vilken tidsperiod man studerat. En annan anledning till skillnader är att man helt enkelt inte beaktar att det skiljer stort i hur biobränslen produceras i landet eller regionen i fråga. I Sverige kommer nästan alla biobränslen från skogen från restprodukter från skogen eller skogsindustrin, eller från trä som återvunnits från till exempel rivningsvirke. Resten används för att producera en lång rad produkter som kan ersätta mer klimatskadliga material eller bränslen. I slutändan kan produkterna från skogen bli energi genom att de kan återvinnas. Vi har aldrig, och kommer aldrig att producera skog enbart för att elda upp den eller göra energi av den. När klimateffekten av biobränsle från svenska skogar studeras måste naturligtvis detta beaktas. En lång lista med studier som stödjer ens argument emot – eller för - biobränslen för därför inte frågan framåt, om inte jämförelserna är relevanta. I en av studierna visar Holtsmark (2015) att det är bättre för klimatet att förbränna fossila bränslen än att elda upp en 100-årig granskog. Bekymmersamt? Nej, lyckligtvis sysslar vi inte med sådan kapitalförstöring i Sverige.

    Att argumentet ”Atmosfären gör inte skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen” framförs av både förespråkare av fossila bränslen, klimatförnekare och av Tas själv är problematiskt. Självklart är det en avgörande skillnad på att utvinna och förbränna kol som varit bundna i jordens inre i miljontals år, mot att cirkulera kol som kommer från biomassa och tas upp igen i växtliga skogar.

    Den brukade skogen motverkar klimatförändringarna genom att bidra med ett stort flöde av skogsråvaror som kan användas för att substituera andra material och fossila bränslen samtidigt som kolförrådet i skog och mark bibehålls eller ökar.

  • Rapportera

    Amanda Tas

    Vi behöver minskad konsumtion

    Det är inte bara restprodukter från industrin samt grenar och toppar från avverkningar som blir till bioenergi. Hela 9 procent av den skog som avverkades i Sverige 2016 blev till brännved av just trädstammar:

    https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/statistiska-meddelanden/bruttoavverkning-jo0312/2016-statistiska-meddelanden-bruttoavverkning--reviderad.pdf

    European Academies Science Advisory Council (EASAC - bestående av 29 mestadels välrenommerade forskare i EU) varnar för att bioenergi från skog kan öka utsläppen av koldioxid inom EU:

    https://easac.eu/fileadmin/PDF_s/reports_statements/Carbon_Neutrality/EASAC_commentary_on_Carbon_Neutrality_15_June_2018.pdf

    https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/eus-malsattningar-for-fornyelsebar-energi-bioenergi-fran-skog-ar-inte-alltid-koldioxidneutral-utan-kan-oka-utslappen-av-koldioxid-inom-eu

    https://easac.eu/fileadmin/PDF_s/reports_statements/Forests/EASAC_Forests_web_complete.pdf

    Därtill har vi de närmare 800 forskarna som också håller med:

    https://empowerplants.files.wordpress.com/2018/01/scientist-letter-on-eu-forest-biomass-796-signatories-as-of-january-16-2018.pdf

    Som Kårén skriver kommer forskare fram till olika slutsatser beroende på vilka systemavgränsningar de gör. När det gäller klimatet är det befogat och berättigat att titta på längre tidsperspektiv och att ta flera parametrar i beaktande; koldioxidutsläpp, utsläpp av andra växthusgaser, albedo, molnbildning, mikroklimat mm., för att få en mer holistisk bild (men som sagt, frågan är om det till dags dato finns sådana vetenskapliga studier).

    Detta har inget med klimatförnekelse att göra utan innebär att vi behöver se oss om efter mer miljöriktiga omställningsalternativ. Eftersom en allt mer enad forskarrörelse varnar för biobränslens klimatpåverkan innebär det att vi rimligtvis måste försöka hitta energikällor med mindre klimatpåverkan. Vi kan inte förutsätta att skogen ska ta upp våra utsläpp från vår förbränning av biobränslen och från vår konsumtion. I och med klimatförändringarna finns det också en risk att skogarna kommer att börja avge mer koldioxid pga bl.a. ökad stress.

    Det är också viktigt att ha i åtanke att skogsbruk är en näringsverksamhet som i första hand bedrivs för att ge ekonomisk avkastning. Klimatförändringarna började användas som ett allt mer starkare argument för ökad skogsproduktion av skogsnäringen för drygt 10 år sedan.

    Flertalet skogsprodukter som produceras i Sverige är försumbara som kollager eftersom det mesta av kolet lagras i kortlivade produkter som t.ex. papper, eller förloras vid avverkning, transport och framställning. Massa-, pappers- och pappersvaruindustrin är dessutom den mest energikrävande branschen i industrisektorn i hela Sverige och använder årligen drygt tre gånger mer energi (GWh) än den energiintensiva stål- och metallverksindustrin:

    http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/energilaget/energilaget-i-siffror-2017.xls

    Varför detta inte uppmärksammas mer är ett mysterium.

    Bara en mindre del (ca 20-30 %) blir till långlivade produkter som timmer.

    Det tål att upprepas: Klimatförändringarna är redan här och det finns en stor risk för ekologiska kollapser och oåterkalleliga miljöförändringar som kommer att slå hårt mot mänskligheten och alla andra arter på jorden globalt. Vi behöver kraftfullt MINSKA vår konsumtion och produktion av varor och ÅTERANVÄNDA och ÅTERVINNA allt i största möjliga mån. Och det nu. Inte tillverka, producera och konsumera mera.

    Om det ska vara befogat med skogsbruk för klimatets skull måste följande kriterier uppnås:

    1) Minst 20 % av den produktiva skogsmarken skyddas formellt, permanent och långsiktigt (detta ska inkludera alla skogar med höga naturvärden, värdekärnor, kontinuitetsskog, naturskogar, restaurerade skogar osv). (Idag är endast 5 % produktiv skogsmark formellt skyddad).

    2) Plantage- och kalhyggesbruket måste fasas ut till förmån för ett kalhyggesfritt och naturnära skogsbruk i resterande skogar. Idag använder skogsbruket stora energikrävande maskiner i skogen. Det kanske vore på sin plats att byta ut dessa mot en mer energisnål maskinpark och kanske även mer manuell skogshuggning vilket fordrar mer arbetskraft (vilket kan öka antalet arbetstillfällen i skogen). Varför inte även återintroducera hästen i skogshuggararbetet?

    3) Främja och gynna naturlig föryngring och blandskogar för att öka skogarnas återhämtningsförmåga i ett klimat som förändras.

    4) Fasa ut tillverkningen av kortsiktiga pappersprodukter och satsa på skogsprodukter med lång hållbarhet.

    5) Minska energiförbrukningen och satsa på energieffektivisering och återanvändning.

Teknikbytet i klimatkampen kämpar för att ta fart

Teknikbytet i klimatkampen kämpar för att ta fart

COP24. Verktygen och vägarna finns där, men smörjmedlen saknas för att få det tekniska klimatsamarbetet att riktigt ta fart. Förhoppningarna om att Parisavtalets regelbok ska lösa detta är dock få hos parter som följer samtalen.