Kamp mot artskyddsbrott kräver kunskapslyft

BROTT. Arbetet mot artskyddsbrott måste vässas, enligt Jordbruksverket. För att lyckas med det krävs kunnigare myndigheter och en gemensam ambitionsnivå, men också en rad lagändringar.

Artskyddsbrott sträcker sig från den okunnige som säljer en ärvd uppstoppad rovfågel på Blocket till internationella ligor som stjäl noshörningshorn från museer. Naturhistoriska museet i Göteborg blev av med ett noshörningshorn för fem år sedan, misstanken är att det är en och samma liga som stal hornet som också genomfört liknande stölder i andra EU-länder.
Artskyddsbrott sträcker sig från den okunnige som säljer en ärvd uppstoppad rovfågel på Blocket till internationella ligor som stjäl noshörningshorn från museer. Naturhistoriska museet i Göteborg blev av med ett noshörningshorn för fem år sedan, misstanken är att det är en och samma liga som stal hornet som också genomfört liknande stölder i andra EU-länder.Foto: Foto: Freepik
Johanna Alskog

Artskyddsbrott är ett brett område och mörkertalen är omfattande. En fågel som blir av med sina ägg eller en smugglad reptil kan inte göra en brottsanmälan, utan det är mycket ofta brott som kräver kontroll, tillsyn och spaning för att bli upptäckta. Det konstaterar Jordbruksverket i rapporten Förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott.

– Det är svårt att veta hur mycket illegal verksamhet som pågår, säger utredaren Michael Diemer på Jordbruksverket till Altinget.

Jordbruksverket har, på regeringens uppdrag, sett över hur arbetet mot artskyddsbrott kan förbättras. Det som rapporten slår fast är att den absolut viktigaste frågan är en gemensam ambitionsnivå för de inblandade myndigheterna: Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Naturhistoriska riksmuseet och Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

– Vi väljer att lyfta fram det här med vikten av kunskaper och att alla myndigheter har samma ambitionsnivå. Om länsstyrelsen satsar mycket, men polisen inte prioriterar det, då är länsstyrelsernas jobb bortkastat, säger Michael Diemer.

Liksom alla miljöbrott saknar artskyddsbrott oftast ett tydligt brottsoffer som anmäler brottet, till skillnad från brott som riktas mot en person, t.ex. när någon blir rånad eller misshandlad. Artskyddsbrott måste därför upptäckas genom aktiva åtgärder som kontroll, tillsyn och spaning.

ur rapporten från Jordbruksverket

Och utan grundläggande kunskaper minskar möjligheterna att upptäcka brotten, om de så passerar mitt framför ögonen på myndigheterna.

– Ska man ha någon chans att upptäckta och utreda de här fallen, krävs det folk som har kunskaper. Det krävs till exempel att tullen känner igen en produkt av en hotad art, säger Michael Diemer.

Okunniga säljare åker fast

På annonssajter på internet syns en del försäljningar som är olagliga, oftast kommer de till myndigheternas kännedom via privatpersoner som tipsar. Men det handlar i regel inte om de allvarligare brotten.

– Vi har blivit bättre på att hitta dom som gör otillåtna affärer på Blocket. Men då är det tant Agda som vill bli av med en uppstoppad ormvråk som åker fast på grund av okunskap. Äggsamlarna hittar du inte på Blocket, de har sina slutna forum, säger Michael Diemer.

Länge trodde man på myndigheterna att fenomenet med äggsamlare och även fågelsamlare hade dött ut, men genom det så kallade Stekenjokksfallet – med stora mängder illegalt insamlade ägg – och Hudiksvallsfallet – med illegalt infångade fåglar – visade det sig att så inte var fallet, utan att det är en illegal verksamhet som förekommer i Sverige.

Äga äggsamling bör förbjudas

Vad gäller just äggsamlarna föreslår Jordbruksverket en mycket direkt lagändring: att ett förbud mot innehav av äggsamlingar ska övervägas, ett sådant förbud finns redan i Danmark.

Jordbruksverket föreslår också att import, export, reexport, förvaring, handel och transport av fågelägg av arter som lever vilt inom EU ska förbjudas helt och hållet. I dag gäller förbudet endast ägg med embryo, vilket har lett till utdragna och onödiga definitionsdiskussioner i rätten om när ett ägg utvecklar embryon, skriver Jordbruksverket.

Några av rapportens ytterligare förslag till lagändringar som skulle behövas är:

  • Regelverket kring uppstoppade fåglar behöver förtydligas, bland annat finns det många undantag som bör ses över. 
  • Verksamhetstillstånd bör övervägas för handel med vissa föremål och produkter, precis som det krävs för att handla med levande djur och väster från naturen.
  • Uppgifter om den som äger ett djur som är med på CITES-listan (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) bör skyddas genom sekretess, då vissa av dessa arter är extremt stöldbegärliga.
  • Frågan om att införa fasta skadeståndsbelopp för fridlysta arter bör utredas. Avsikten skulle dels vara att ersätta skadan, men också för att tydliggöra den skada som artskyddsbrott innebär. I Finland finns i dag ett system för fridlysta fåglar och däggdjur.

 

 

Dokumentation

Läs Jordbruksverkets rapport Förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00