Kadmiumskatt möter mothugg direkt

HÄLSORISK. En ny skatt och EU-gemensamma gränsvärden ligger just nu på bordet för att begränsa tungmetallen kadmiums påverkan på människor och miljö, men meningarna är delade kring förslagens effekter.

Regeringens beställning på att kolla upp förusättningarna för hur en skatt ska kunna minska spridningen av kadmium är klappad och klar. 

Tungmetallen, som är giftig för miljön och kan leda till benskörhet, njurskador och cancer hos människor har sedan 1990-talet varit i skottgluggen för olika insatser. Flera forskningslarm har pekat på den omfattande spridningen. Senast förra våren uppmärksammades de höga mängderna i bröd gjorda av vete i en studie från Livsmedelsverket.

Enligt utredaren Åsa Johanssons förslag ska skatten tas ut på fyra olika källor till kadmiumtillförsel i jordbruket: avloppslam, kalk och mineralfoder och mineralgödsel. Utredaren har även fullföljt beställningen och lagt ett förslag på en ny skatt på kemiska bekämpningsmedel, som ersätter den befintliga bekämpningsmedelsskatten.

Gränsvärden på EU-nivå kan hota svensk lösning

Men att ha en skatt på kadmiumspridningen till jordbruket är inte ett nytt tilltag, det fanns en skatt som togs bort 2010 av Alliansregeringen. Men det är inte heller den enda åtgärden för att begränsa spridningen av tungmetallen som förekommer i de politiska samtalen för tillfället.

På EU-nivå har frågan om kadmium fokuserat på att få ner mängden i mineralgödslet. Kommissionens förslag är att det skulle ske genom att ett gränsvärde på 138 milligram per kilo fosfor införs på de fosforsgödsel som fritt ska handlas på den europeiska marknaden. Detta gränsvärde ska sedan trappas ner kontinerligt till 46 milligram under en tolvårsperiod.

Men diskussionerna i ministerrådet domineras inte av miljö- och hälsoargumenten.

– Snarast har det blivit en handelspolitisk diskussion. EU-kommissionen vill generellt införa gemensamma regler för gödsel i unionen för att få likvärdigt miljöskydd och kvalitet. Men i rådet har det fått en helt annan dimension, säger Johannes Eskilsson vid Jordbruksverket till Altinget, som följer arbetet i Bryssel.

Ökat beroende av Ryssland

Om det skulle införas ett gränsvärde så skulle detta nämligen missgynna den dominerade importen från de största fosfortäkterna i Nordafrika. Det skulle kunna leda till ökat beroende av import från ryska fosfortäkter, förklarar Johannes Eskilsson. Detta har lett till protester från flera håll, och ministerrådet har därför förordat att gränsvärdena på 138 mg först införs efter åtta år. Därmed går de på total kollissionskurs med parlamentet, som nästan följer kommissionens linje hela vägen.

I Sverige finns det redan ett gränsvärde. Men det är på undantag och skulle därmed tas bort om EU-gemensamma regler kommer på plats. Här ligger gränsvärdet på 100 milligram. Detta gör att det finns en risk att gränsvärdet höjs i Sverige framöver.

– Det skulle ju vara olyckligt med tanke våra mål. Men om det skulle införas så kan också en svensk skatt få en än mer styrande effekt, säger Sone Ekman på Jordbruksverket till Altinget.

Skattenivån är avsevärt högre i det nya utredningsförslaget relativt dess föregångare, 20 kronor per milligram jämfört med tre kronor per milligram kadmium. Om skatten införs så skulle kostnaden för de berörda företagen ligga på runt 24 miljoner kronor och skatteintäkterna bli 21 miljoner.

"Har mest ett signalvärde"

Effekten beräknas bli att skatten skulle minska tillförseln med mellan 10-30 kilo per år från de fyra källorna som totalt tillför minst 230 kilo per år. Beräkningarna är dock något osäkra, då det bland annat inte är helt klarlagt vilka mängder kadmium som tillförs i fodret.

Regeringen har skickat ut utredningen på remiss till den 28 mars, men reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Lantbrukarnas riksförbund LRF gick direkt ut och kritiserade förslaget, som de anser främst skulle leda till en administrativ börda och ytterligare kostnader, utan att få en märkbar effekt på väldigt lång tid.

– Visst, det har ett visst signalvärde och jag tycker utredningen har gjort ett bra jobb med att lyfta upp frågan, men det finns många fler åtgärder som kan uppnå samma resultat till lägre kostnader. Skatten blir mest ett spel för gallerierna, säger Jan Eksvärd, senior expert på hållbar utveckling på LRF, till Altinget.

Lockar även hos delar av oppositionen

Det finns inte bara politiskt intresse för en skatt på regeringssidan, utan även hos delar av oppositionen. Liberalerna har liknande åtgärder i sin budgetmotion. Men de föreslår en mer generell läckageskatt, som också riktar in sig på handelsgödsel. Regeringen hade tidigare planer på att lägga fram en sådan skatt, men stötte på patrull i riksdagen under år 2015.

Läs mer: Regeringen stoppar skatt på konstgödsel 

Trilogförhandlingarna mellan lagstiftarna på EU-nivå om gemensamma gränsvärden kommer att inledas under våren. Efter remisstiden avslutas i Sverige väntar beredningen hos Regeringskansliet. Om den har någon politisk framtid avgörs sedan troligen efter valet.

– Det är väl oklart vad det blir av en sån här skatt. De lär kanske lägga in den i höstbudgeten, men då beror det ju på utfallet i valet, säger Lars Tysklind, Liberalernas miljöpolitiska talesperson, till Altinget.

Forrige artikel Medlemsländer kräver en ersättare till glyfosat Næste artikel Palmolja och trästockar i skottgluggen i EU
Naturvårdsverket varnar för neddragning nästa år

Naturvårdsverket varnar för neddragning nästa år

BUDGETUNDERLAG. Naturvårdsverket behöver ett höjt förvaltningsanslag nästa år, annars kan 100 tjänster försvinna.
– Vi är angelägna om att politiken känner till vad som skulle hända om vi inte får en höjning av anslaget, säger generaldirektör Björn Risinger till Altinget.